crash m/m - del 49

Här kommer nästa kapitel då. Ärligt så är jag lite besviken på senaste kapitlet för att folk antingen inte gillade det eller bara struntar i att säga ett enda ord. Men jag kanske kan få bli överraskad till det här kapitlet istället ;)
och självklart: ni som lämnar så hjälpsamma och fina kommentarer - kram på er! =D det hjälper så otroligt mycket, och efter att ha skrivit så mycket är det jättekul att få höra vad ni gillade!

playlist för dom som vill: crash 49 




- boys dont cry



 Trey

Jag kunde inte göra det här utan att berätta. Jag var tvungen. Max hade rätt att få veta. Jag kände mig så fruktansvärt hemsk. Äcklig. Han skulle väl förstå?..
”Vadå?”
Jag försökte lugna ner andetagen lite och satte mig upp, la täcket över knäet.
”Lyssna, lova det. Lyssna klart.”
”Jag förstår inte vad du pratar om”, sa Max och strök undan sin svettiga lugg.
Min fina Max. .
”Du vet.. när jag bodde hemma hos Sid? Efter att du.."
”Mm?” sa Max.
”Jag.. gjorde en dum sak.”
”Mycket. Inte bara maten, du skar dig också, jag vet.”
”Inte det”, mumlade jag.
Det kändes som att jag skulle börja gråta. Men det var inte rättvist att undanhålla det som hänt. Trots hur fruktansvärt dåligt jag mått hade jag inte velat att Max undanhållit vad han gjort med Martin. Men om Max.. gjorde slut? Illamåendet slog till och jag knöt hårt händerna.
”Trey?” sa han oroligt.
Jag tog ett djupt andetag. ”Jag var så ledsen och arg på dig att jag ville ge igen.”
Han såg oförstående på mig.
”Jag.. jag låg med Sid”, viskade jag.
Det ryckte till lite i hans mungipa, som att han var på väg att le, men ändå inte. ”Du menar.. att ni sov i samma säng? Det.. gör väl inget.”
Jag skakade på huvudet, knöt händerna hårdare. ”Jag låg med Sid.”
Det kändes som en evighet innan Max ens öppnade munnen.
”Va?”
”Jag tänkte inte. Eller.. jo det gjorde jag. Men jag ångrade mig.”
”Vad fan säger du?” Max röst darrade till och han lät arg nu.
”Förlåt”, pep jag.
”Knullade du med Sid?!”
Det lät så mycket hemskare när han sa det så där. Det var ju redan jättehemskt men ändå.
”Jag mådde jättedåligt Max! Jag tänkte inte precis klart, jag var ju.. jag ville hämnas på något sjukt sätt.. jag ville bara..”
”Håll käften.”
Jag ryckte till och såg skrämt på honom när han reste sig upp från sängen och slet åt sig kläderna.
”Men Max.. lyssna”, sa jag panikslaget. Vi skulle ju prata om det!
”Hur många gånger?” sa han hårt.
”En!” sa jag med gäll röst. ”Max det betydde inget!”
”Betydde inget?! Vad i helvete menar du med det? När jag sa det sa du att det inte fanns något ’betydde inget’!”
Han drog av kondomen, kastade den mot mitt håll och drog på sig underkläderna.
”Snälla Max”, sa jag och såg förtvivlat på honom.
”Lägg av, jag vill inte höra.” Det lät som att Max röst varpå väg att gå sönder.
”Men lyssna då! Jag ville bara ge igen! Jag visste inte vad jag skulle ta mig till!”
”Och det bästa du kom på var att knulla din bästa kompis?! Var det skönt eller?!”
”Max..” Tårarna hade börjat rinna längs mina kinder.
”Ska du gråta nu också? Är det mitt fel att du beter dig som en horunge som sätter på första bästa eller? Martin kysste mig, jag råkade besvara den, och det var jävligt dåligt gjort av mig, men jag tror knappast att Sid började våldta dig, va?!” rösten bröts i slutet och hans ögon var så svarta att det nästan gjorde ont när han såg på mig. Nästan lika ont som det gjorde att höra orden han sa.
”Det var inte så..”, viskade jag.
”Vad var inte så?! Det var alltså du som började knulla honom? Varför skulle du fortsätta vara ledsen då? Varför skulle Sid säga åt mig att vi borde prata?! Allt måste ju ha varit perfekt redan, ni hade varit ett jävla bra par!”
”Tror du det var så jävla kul att ha en pojkvän som kysste något jävla ex då?! Ett ex som dessutom misshandlade mig?! Va?!” Jag såg smärta fladdra förbi i hans ilskna blick och ångrade mig genast. Det var ju sant, men jag ville inte göra det här ännu värre, jag ville ju inte dra upp det där igen. ”Max..”
Det kändes som att magen skulle vända sig ut och in på mig. Han försvann ut från rummet och några minuter senare slog dörren igen med en smäll som fick fönstren att skallra.

Max

Jag visste inte om jag skulle skrika eller gråta. Det gjorde så ont. Jag var helt chockad.
Han blev rasande på mig för att Martin kysst mig. Och så har Trey sex med sin bästa kompis. För att hämnas. Inte bara en snabb kyss av misstag. Sex. Några tårar hade trängt fram ur mitt högra öga utan att jag ens märkt det. Jag hade inte märkt var jag gått heller. Tydligen hade jag tagit mig nerför trapporna och nu befann jag mig utanför lägenhetsområdet på väg in mot stan. Vidriga bilder spelades upp i huvudet på mig och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Vi hade faktiskt inte varit tillsammans när det hände, Trey hade gjort slut. Men ändå.. Man gjorde inte så. Inte innan man pratat igenom allt.
Jag ville ta mig ut från mig själv. Jag ville inte behöva tänka eller känna.

Is this the final scene in our tragic play
To many curtains remain to fall
There's no reason left to stay in this play
We move backwards against the wall
Conversation's over, communication's down
The monologue is taking over

Kunde han inte ha sagt något tidigare åtminstone?!
”fan!” Jag slog knytnäven mot glaset i busskuren och det var ett under att rutan inte krossades. Sekunden efter rann mina tårar helt okontrollerat. Jag ville sluta. Jag grät inte. Jag gjorde fan aldrig det.
”helvete! helvetes jävla..” Jag slog på rutan igen och flämtade sen till, drog häftigt efter andan. fan.. fan. Jag lutade mig mot glaset och la händerna för ansiktet. Vad i helvete skulle jag göra? Jag ville bort. Bara bort.. snälla..

Det hade känts så mycket bättre om det varit någon okänd. Inte Sid. Inte Sid som försökt trösta mig, som sagt att allt skulle ordna sig. Varför hade han gjort det här?! Trey hade i alla fall mått jävligt dåligt, vad hade Sid för ursäkt? Nog för han också blivit besviken på mig för vad jag hade gjort, men att ligga med Trey?.. Kunde han inte ha tänkt på mig också? Fast det var kanske själviskt att tänka så, jag hade gjort något fruktansvärt idiotiskt. Men jag ville väldigt gärna höra vad Sid hade för jäkla ursäkt. Jag slet upp mobilen ur fickan och letade på hans nummer.
”Tja det är Sid, jag vet inte varför jag inte svarar men säg något efter det lilla pipet så ringer jag upp dig!”
”Jävla svin.” Jag tryckte av samtalet och drog ett djupt andetag. Okej.. det var inte hela världen. Trey var inte.. kär i Sid. Det kunde han omöjligt vara. Han hade sagt att han velat hämnas. Det var ett sjukt jävla sätt men.. samtidigt var det jag som hade startat allting. Martin egentligen men, jo det var jag också, jag skulle ha dragit mig undan snabbare. Jag sjönk ner på marken med ryggen lutad mot glasrutan och det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna kontrollera mig. Tårarna rann som häftiga floder nerför mina kinder och gång på gång drog jag efter andan i några slags snyftningar. Axlarna skakade och jag drog upp knäna, la hårt armarna om dom och gungade sakta fram och tillbaks. ".. som någon jävla horunge.." Jag ryckte till när jag hörde orden i huvudet, fastän det var jag själv som hade uttalat dom. "Jag låg med Sid."

”Känns det bättre?” log jag.
”Jaa faktiskt”, log han tillbaks. ”Tack.”
Han kom plötsligt närmare mig och jag såg hur hans läppar närmade sig mina. Jag gjorde en ansats att dra mig undan men hans läppar hann tryckas mot mina. Jag kunde ha dragit mig undan, jag kunde ha knuffat undan honom eller sagt någonting.
Men det gjorde jag inte.
Han särade lite på sina läppar och jag gjorde detsamma.

”Jag mådde jättedåligt Max! Jag tänkte inte precis klart, jag var ju.. jag ville hämnas på något sjukt sätt.. jag ville bara..”
Jag kramade mina ben hårdare och skulle göra vad som helst för att bara få försvinna ifrån mig själv för en liten stund. Några sekunder var allt jag krävde. Bara en liten, liten stund..



Egentligen så hade jag ingen rätt att säga att Trey gjort något fel insåg jag och kände saltsmaken i munnen när tårarna hade nått läpparna. Jag hade ingen som helst rätt att säga att han gjort något fel. Jag hade sån jävla tur att han ens hade tagit tillbaks mig. Så illa som jag hade gjort honom var nog det här bara rättvist.
Jag slöt ögonen och tog ett djupt andetag men slog upp dom lika snabbt igen då dom hemska, väldigt nakna, scenerna dök upp på min näthinna. Mina andetag var onormalt snabba. Hade han tyckt om det? Hade han toppat? Förmodligen. Hade dom hållit på länge? Hade det varit bättre än när vi gjort det? Hade han tänkt på mig hela tiden?
Tårarna fortsatte rinna och jag började sakta gå. Vart visste jag inte. Det var först då jag insåg hur mycket jag frös. Jag hade bara jeans och en tunn långärmad tröja på mig. Det var nästan så att jag ville gå hem till Martin och berätta. Men till och med jag, till och med i det tillståndet jag var, insåg att det skulle vara en dålig idèe.

Jag hade kommit fram till en av klubbarna på stan, där jag och Trey hade gått ut för så himla länge sen, den kvällen jag träffat Martin för första gången. Men jag var inte där för att jag ville träffa någon, jag ville bara få dricka. Vad som helst som skulle få det här att kännas lite bättre. Jag visste inget annat sätt just nu.
”Leg”, sa den kraftiga killen som stod vid entrèn.
”Men..”, suckade jag och skulle precis känna efter i jackfickan efter plånboken. Jackan som hängde hemma i hallen på en krok.
”Jag har det inte med mig. Du kan få mitt personnummer, jag är nog gammal”, sa jag, eller mer väste fram. Allt skrikande och gråtande hade fått mig att bli helt hes.
”Den var bra grabben”, sa han utan att så mycket som att dra på munnen. ”Stick iväg nu, du lär skrämma iväg dom nog gamla gästerna.”
”Va?” sa jag och kände nästan att jag var på väg att börja gråta igen. ”Släpp in mig bara för i helvete”, sa jag och gjorde ett försök att ta mig förbi honom. Men istället för att lyckas fick jag ett hårt grepp om armen.
”Går du inte härifrån nu så ringer jag hit fler vakter. Gå hem och gör någonting åt dig själv istället.”
Jag slet åt mig armen och såg förbannat på honom. ”Jävla idiot.”
Jag vände om och strök händerna över kinderna. Varför kunde man inte bara ha en avstängningsknapp för alla känslor? Jag skulle bara vilja få slippa dom en liten, liten stund.

Trey
När dörren väl öppnades igen låg jag hopkrupen i Max säng och började tyst gråta igen. Jag hade varit så rädd att han skulle göra något dumt. Han fick hata mig, men han fick inte skada sig själv. Jag hörde hans steg över golvet och vågade inte öppna ögonen. Inte ens för att kolla vad klockan var. Det kändes som att det gått timmar. Jag hörde hur dörren till mitt rum öppnades och hur Max gick in. Jag öppnade inte munnen för att säga något. Jag förstod. Jag skulle inte heller ha velat sova bredvid mig själv. Paniken fladdrade till i mitt bröst igen. Var det slut nu? Igen? Jag höll fortfarande fast vid att det varit rätt att låta Max få veta. Men hur jag skulle överleva visste jag inte.

Max
00.02 Jag vill dö.
00.48 Jävla Trey. Jävla Sid.
01.20 Sluta gråta Max, det är ditt eget jävla fel.
01.45
02.30

Jag kunde inte hata Sid helt och hållet. Det var han som hjälpt Trey. Hade inte han insett vad Trey höll på med visste jag inte vad som hade hänt. Jag hade i själva verket väldigt mycket att tacka Sid för. Trey skulle jag aldrig kunna hata.
Det gjorde jävligt ont men kunde jag egentligen klandra honom? Hade jag någon rätt till det? För det var precis som han skrikit åt mig. Hur kul hade det varit för honom att haft en pojkvän som kysste ett ex? Någon som dessutom hade misshandlat honom. Synen av Trey som låg hopkrupen i hallen med blod rinnandes ur mungipan fick mig att känna som att jag höll på att kvävas. Jag borrade in naglarna i handflatorna och andades hackigt ut. Herregud.. Han hade lika väl kunnat dött den gången. Om Martin hade fortsatt lite längre, om han hade sparkat mot huvudet..
Om Sid inte upptäckt vad Trey höll på med, hur mycket han hade rasat i vikt.. Han hade kunnat dött av det med. Han kunde ha tagits ifrån mig flera gånger. Och jag kallade honom för horunge för att han hade legat med Sid i ren desperation, ilska och förtvivlan över att jag var en sån sjukt jävla dålig pojkvän. Det sved i ögonen av alla tårar men ändå så kunde jag inte ens blinka. Jag bara låg och tittade ut i mörkret i Treys rum.
Han hade tagit tillbaks mig.
Jag älskade honom så mycket att det gjorde ont. Jag ville aldrig någonsin förlora honom. Inte en gång till.

03.00
03.50
04.00

Jag måste äntligen ha somnat till slut för när jag slog upp ögonen mot klockradion med dom röda siffrorna så visade dom 10.15. Jag kände mig helt slut. Den vita kudden var alldeles svartkladdig och vittnade om att jag hade gråtit en hel del mer. Allt kom tillbaks igen och jag slöt ögonen.
Jag reste mig upp från sängen och gick över till mitt rum, gläntade på dörren.
Trey låg hopkrupen mot väggen och hans ryggrad syntes alldeles för mycket.
”Trey”, sa jag tyst.
Han ryckte till som ett skrämt djur och vände sig om mot mig.
”Gör du slut?” frågade han med så skör röst att jag trodde att hela han skulle gå i bitar.
Jag skakade på huvudet. Jag skulle aldrig göra slut.
”Men jag vill prata.”
Han nickade och såg fortfarande skrämt på mig. ”Förlåt Max. Jag mår så himla dåligt av det.”
Jag satte mig på sängkanten och han fortsatte. ”Jag mådde dåligt direkt efter.”
Jag svalde hårt.
”Är du kär i honom? Eller har varit?” Jag var tvungen att fråga.
Han skakade snabbt på huvudet. ”Nej aldrig! Det är inget sånt Max! Jag, och han med, var så rädd att vår vänskap skulle ha blivit förstörd av det där. Jag har aldrig varit kär i honom. Det var inte därför. Jag.. jag visste inte vad jag skulle göra”, viskade han.
Det var i alla fall skönt att höra att han inte var kär i Sid. Men det hade kanske nästan varit bättre, Sid skulle aldrig göra något sånt mot Trey som jag hade gjort.
”Men Sid då.. tyckte han att det kändes helt rätt mot mig? Jag trodde.. jag vet att jag gjorde något fruktansvärt, men jag trodde att han ville att vi skulle reda ut allt? Efter att jag förklarat för honom att jag inte kände någonting alls för Martin, att det inte var på det sättet som du trodde först.”
”Det ville han! Sid ville inte egentligen. Det kändes nästan som att jag tvingade honom..”, viskade Trey. ”Han sa att det inte var någon bra idèe, men jag tjatade tills han gav med sig.. Jag hatar mig själv för det, både för din skull och för Sids.”
Jag nickade tyst igen.
”Max..”, sa han plågat och grep tag om täcket. ”Jag trodde bara att..” Han tystnade och började om. ”Sid var snäll. Jag kunde lita på honom, att han aldrig skulle göra så som du.. Och jag ville ge igen. Jag trodde det skulle kännas bättre då. Jag ville inte vara ledsen mer. Men det kändes inte alls bättre..”
”Jag förtjänade det.”
”Nej, det var jättefel”, sa Trey snabbt. ”Och jag vet vad jag sa till dig, men det betydde inte alls något. Jag lovar.”
Jag bet mig i läppen. ”Du tror väl på mig när jag säger att kyssen inte heller betydde något?”
Han nickade. ”Jaa. När jag fick veta allt. Då trodde jag dig.”
”Så du menar.. att du.. låg med honom. Det var inget?”
”Alltså, jag säger inte att det är en struntsak, för jag kan bara föreställa mig hur det känns för dig, och det betyder. Men känslomässigt, så nej det var ingenting. Bara fel. Jag vill så gärna ha det ogjort.”
”Det var bara en gång? Lovar du?”
”Bara en.”
Jag sjönk ihop lite.
”Jag är så ledsen Max.. och jag var tvungen att berätta.”
”Jag är glad att du gjorde det”, viskade jag.
”Så att du vet hur hemsk jag är egentligen.” Jag såg hur han kämpade med tårarna.
Jag skakade häftigt på huvudet. ”Du är inte det. Du är inte hemsk Trey. Jag är bara glad att du är ärlig. Vi lovade ju varandra det.”
”Jag skulle ha berättat för länge sen. Men allt var så bra..”
”Du skulle ju aldrig ha legat med Sid om inte jag råkat kyssa Martin tillbaks. Eller hur?”
”Nej men.”
”Det är mitt fel från början. Jag hatar att du gjorde det men egentligen.. det är inte mer än rätt. Jag förstår dig.”
”Du hatar mig inte?”
Det gjorde så ont att höra honom säga det. Att veta att det  var jag som hade planterat den frågan i hans huvud.
”Nej, jag älskar dig Trey. Det kommer jag aldrig sluta med.”
Trey såg på mig och tårar trängde upp från hans ögon. ”Jag är så äcklig..”, kved han fram.
”Trey”, sa jag och svalde hårt. ”Lyssna. Det där jag sa.. igår.. ta inte åt dig av det, jag var bara så jävla chockad och ledsen och.. jag kastade bara ur mig saker. Jag menade inte..”
”Du tycker inte att jag är en äcklig horunge?” frågade han och såg upp på mig. ”För det var precis så du sa.”
Jag skakade snabbt på huvudet igen. ”Nej jag tycker inte det. gud förlåt Trey.. jag fattar inte ens hur jag kunde.. jag skulle aldrig tycka någonting sånt om dig. Jag är så himla ledsen..”
”Jag var så rädd inatt.. och jag känner mig ändå jätteäcklig.. och.. och..” Han drog häftigt efter andan flera gånger tills jag slog armarna om honom.
”Lugna dig Trey. Allt är bra.. vi är kvitt nu. Lugna dig”, sa jag när han fortsatte andas så häftigt. ”Shh..”
”De-het är int-he meningen att du-hu ska trösta mig. Ja-hag är den hemska äckliga värdelösa.”
”Sluta Trey”, sa jag och kramade honom hårt. ”Allt är bra. Jag lovar. Lugna dig. Trey, andas!”
Jag höll armarna om honom och försökte lugna ner mig själv inombords också. För även om jag sa till honom att allt var okej så visste jag inte om det var det. Jag var inte arg på honom längre för det med Sid, jag förstod honom. Men jag visste inte om han ville vara med mig..
Trey drog sig ur min famn efter en stund och strök händerna över sina våta kinder.
”Lovar du att allt är bra?”
Jag såg på honom och kände hur tårarna hotade att tränga upp i mina ögon igen. Den kontrollen jag alltid haft över just tårar verkade ha försvunnit helt och hållet nu. Tänk om pappa skulle se mig.. Han skulle tycka att jag var så fruktansvärt patetisk.
”Max..”, sa han plågat. ”Vill du göra slut med mig för det? Jag.. jag älskar dig.”
”Jag vill inte göra slut med dig! Trey, jag fattar. Jag hade också velat hämnas om jag var du, och man.. tänker inte alltid klart, jag vet det. Jag är inte arg på dig för det. Men jag förstår liksom om du.. jag är inte så himla bra pojkvän..”
På ett själviskt sätt var jag livrädd för att han skulle säga att han höll med, att det nog var bättre om vi var kompisar istället, men för hans skull.. det fanns så många bättre. Han var värd så himla mycket bättre. ”Liksom.. vad för slags pojkvän kastar ur sig sånt där? Även om jag var arg.. man säger inte sånt..”
”Det gör inget”, sa Trey tyst och famlade lite efter min hand. ”Det är klart jag blev ledsen. Men jag fattar ju hur du kände det också, även om det var du som gjorde fel från början, med Martin, så fattar jag ju att du blev chockad och arg. Det hade varit mer sjukt om du bara typ.. ’Jag är jättebesviken på dig Trey, men det är lugnt.’ Det är klart att du.. behövde få smälta det”, sa han lågt. ”Och du.. du sa det bara för att du var arg.. va?” sa han och såg för en stund lite osäker ut.
”Det var enda anledningen. Jag tycker inte någonting av det där jag sa, jag lovar Trey. Jaa jag blev arg och ledsen och jag kommer aldrig gilla tanken på det, men jag tycker inte att du är äcklig eller någonting. Det skulle jag aldrig göra. Jag sa bara jävligt dumma saker.”
Han nickade tyst. ”Jag vill i alla fall inte göra slut.”
Jag kände hur mina spända axlar slappnade av lite, lite grann. ”Inte jag heller.”
”Vad har du gjort?” viskade han och petade på min andra hand. Jag var alldeles röd på knogarna. Det måste ha blivit efter busskuren.
”Inget”, sa jag tyst.
Trey såg ledset på mig. ”Jag var rädd att du skulle.. göra något jättedumt.”
”Jag skulle inte kunna göra det mot dig.”
Jag visste att han tänkte på den där bron.
”Förlåt i alla fall, jag menar inte att jag förväntar mig att du ska göra det på en gång, men.. förlåt.” Han bet tag i en av sina piercingar och såg på mig.
Jag nickade och kramade försiktigt om hans hand. ”Jag har redan förlåtit dig.”
Det hade jag gjort redan inatt när jag låg i sängen och insåg att jag hade kunnat förlora honom två gånger.
”Jag kommer snart.” Jag reste mig upp från sängen och gick in på toan för att tvätta bort den utsmetade kajalen. Jag visste att smärtan och besvikelsen jag känt inte ens kunde ha varit i närheten av vad Trey känt när jag berättade vad jag hade gjort.
Jag tog upp mobilen ur jeansfickan, uppenbarligen hade jag somnat med kläderna på, jag hade inget minne av det.
Ring mig skrev jag till Sid, skickade snabbt innan jag skulle råka skriva ’Go to hell’ eller något. Jag hade inte helt släppt ilskan mot honom än. Jag väntade på bekräftelsen att det skulle ha skickats men fick inget. Vad fan hade han gjort med mobilen?
”Har Sid bytt nummer eller något?” frågade jag ut genom dörren.
”Varför ska du ringa honom?” pep han. ”Det var inte hans fel Max. Han sa att det hade känts dumt för att han ville att du och jag skulle bli tillsammans igen ju! Det var bara jag som aldrig mer ville prata med dig..”
Det gjorde ont att höra och tänka tillbaks på när Trey vägrat prata med mig. Den gången jag plingade på och såg hans fötter genom brevlådan. Strumporna med gula ankor längst fram. Det var förståeligt men det gjorde ont ändå.
Jag gick in till mitt rum igen och såg på Trey, svalde hårt. ”Har han nytt nummer?”
”Nej, han och Jens är i Hales stuga. Det kanske är dålig mottagning.”
”Okej”, sa jag tyst och sjönk ner på sängkanten igen. Jag kände mig så himla slut.
”Kan vi inte.. lägga oss ner en stund bara?” frågade Trey tyst.
Jag nickade. Jag ville faktiskt inte slösa energi på att försöka få tag i Sid och sen skälla på honom också. Jag ville vara med Trey. Jag kröp ner under täcket bredvid honom och la sen armarna om honom.
”Förlåt för allt. Jag sa kanske aldrig det.”
”Jag förstod att du menade det ändå, och du sa det nog också”, sa Trey och lutade försiktigt huvudet mot min bröstkorg.
”Jag älskar dig mest i världen Trey, fastän jag beter mig som en idiot rätt ofta. Jag har.. så svårt för att lugna ner mig ibland, det går liksom från noll till tusen utan att jag själv hinner med.”
”Jo jag vet”, sa Trey och drog faktiskt lite på munnen. ”Du har alltid haft kort stubin. Det brukar bara.. inte vara riktat mot mig. Alltså ilskan fattar jag, men du brukar inte.. använda dom där orden, jag har bara hört dig säga sånt när du bråkat med.. du vet i skolan och sånt.”
Det högg till i hjärtat och jag nickade. gud, jag hade så fruktansvärt dåligt samvete för det här. Om jag bara hade kunnat storma ut från lägenheten på en gång istället för att säga massa jävla saker som jag inte ens menade.
”Det ska inte hända igen, jag lovar. Om jag någon gång.. skulle skrika massa dumma grejer igen, kan du inte bara ge mig en jävla käftsmäll då? Jag vill det. På riktigt.”
”Det skulle jag aldrig göra.”
”Du borde det”, suckade jag.
”Jag.. blev rädd för dig en liten stund”, erkände han.
Jag svalde hårt igen och kramade om honom. ”Förlåt älskling. Jag lovar att du aldrig mer ska behöva bli det. Men bara så du vet, jag skulle aldrig, aldrig slå dig igen. Jag mår fortfarande dåligt över den där gången.”

”Jag såg Martin på stan när jag väntade på bussen.”
”Jaha?”
”Han liksom kysste en annan kille.”
Jag såg på honom en stund.
”Hur kan du hitta på det?! Tror du jag blir kär i dig då?”
Plötsligt hade jag klappat till Trey rakt över kinden. Han såg chockat på mig.
”fan förlåt. Trey, gud förlåt. Jag menade inte..” Jag la tvekande handen på hans axel men han slog snabbt bort den.
”Du är fan dum i huvudet.”

”Jag vet det.”
”Jag skulle aldrig göra det igen”, viskade jag.
Martin hade ställt till så mycket sen jag träffade honom första gången, men jag själv hade nog ställt till med lika mycket. Jag kunde inte skylla allt på Martin.
”Jag vet”, sa han tyst igen.
”Så du litar på mig?”
Han nickade. ”Jaa. Fastän jag var rädd inatt, så visste jag liksom långt inne att du inte skulle lämna mig på det sättet. För då skulle jag aldrig någonsin förlåta dig. Jag skulle inte ens besöka din grav, du vet det va?” sa han och såg allvarligt på mig. ”Hur ledsen eller arg du än är så får du aldrig ge upp på det sättet. Då gör jag det med dig isåfall.”
”Jag skulle aldrig göra det mot dig.” Minnet från när jag stått på den där bron var så himla vagt, det var nästan som att jag inte varit vid medvetande då, jag hade känt mig som en levande död när jag insåg att jag hade förlorat Trey. Men efter att vi hade pratat om det, när Trey blivit så förbannad och förtvivlad.. det hade fått det att klarna rejält för mig. Jag hade inte tänkt på att det skulle skada Trey just då, jag hade bara trott att han skulle bli lättad. ”Och jag skulle aldrig låta dig göra något sånt heller.” Min underläpp darrade till lite innan jag tryckte läpparna mjukt mot Treys panna. ”Jag älskar dig.”
Trey la sina armar om mig och slöt ögonen. ”Jag älskar dig med Max. Och jag tyckte det var jättehemskt att sova utan dig inatt. Så vi kanske.. kan sova en stund tillsammans nu istället?”
Jag log med tårar i ögonen och nickade. Min sötaste Trey. ”Det låter jättebra. Godnatt då.”
”Godnatt”, log han tillbaks.

 Sid

”Synd att det inte är mer snö, då hade vi kunnat köra skoter”, sa jag och tittade ut genom fönstret.
”Jaa vad kul det hade varit. Det var flera år sen jag gjorde det. Jag har aldrig kört själv.”
”Båt då?” sa jag plötsligt. ”Dom har en motoreka, jag och Hale har åkt i den förut.”
”Det är ju inte is än så”, sa Jens.
”Då borde det väl gå?”
Jens började le. ”Det måste det ju. Ska vi göra det?”
Jag flinade och nickade. ”Jag ska leta på nycklarna bara”, sa jag och gick ut till hallen och fram till nyckelskåpet.
Vi tog på oss halsdukar, mössor och vantar och begav oss sen ut.
”Vi kanske skulle ha haft med oss kaffe eller något?” undrade Jens.
”Jaa smart, vill du fixa? Så kan jag dra ner båten.”
”Absolut”, log han.

En halvtimme senare satt vi i ekan och frös som fan. Men vi hävdade båda två att det var jättemysigt.
”Det är så sexigt med blåa läppar ju”, skrattade Jens och gasade på lite mer.
”Åh!” Jag höll på att dö varje gång det skvätte upp iskallt vatten ifrån sjön.
”Ska vi åka mot den där ön?” ropade Jens för att höras över blåsten och motorn.
”Jaa det blir bra!” ropade jag tillbaks.
Det här var inte mysigt alls. Det var svinkallt och det stack i ögonen och slet i håret. Något kaffe hade vi inte kunnat dricka än heller.
Jag lutade mig lite framåt i fören medans vi närmade oss ön. ”Sväng lite åt höger! Det ser ut att vara mindre stenar där.”
”Okej!”
Jens drog i spaken och gjorde en kraftig sväng som fick mig att gripa tag om kanterna. Vi fortsatte åt höger och snart hade vi snurrat ett helt varv. ”Nej framåt!” ropade jag.
”Jag försöker!”
Vi snurrade ett varv till. ”Men gud det går inte!” ropade Jens.
Det blev ett till varv, och ett till. Vi snurrade som en jäkla kaffekopp. Jag tog mig bak till Jens och drog tog i spaken men det hände ingenting förutom att vi fortsatte snurra.
”Dra!” ropade Jens.
”Jag gör ju det!”
Efter ett tag bara skrattade vi. Det var helt sjukt.
”Håll i dig!” skrek jag och vred sen på nyckeln och stängde av hela motorn. Vi stannade till och började istället guppa på vågorna.
Jens skrattade så att han grät. ”Vad i helvete var det där?!”
”Ingen aning”, skrattade jag. ”Helt livsfarligt i alla fall.” Jag skrattade igen innan jag tog tag om spaken. ”Vågar vi starta igen eller ska vi ro?”
”Testa en gång till då, börjar vi snurra så ror vi istället”, flinade han.
Motorn fräste till men båten höll sig tack och lov still och när jag gasade på så åkte den rakt framåt.
”herregud”, skrattade Jens.
”Ta över du”, flinade jag och flyttade min hand när han tog tag om spaken.
Jag tog mig fram till fören igen för att kunna se hur det såg ut. Skulle ju vara fint om vi körde på en jävla klippa eller något också. Typ så att båten sjönk.
”Sakta ner lite!” sa jag när vi närmade oss. ”Lite vänster!”
Jens började skratta men det blev ingen kaffekopp den här gången och efter ett tag var vi iland. Vi satte noga fast båten och gick sen upp en bit på ön.
”Nu förtjänar vi verkligen kaffe”, flinade jag.
Vi slog oss ner på en stor sten och jag placerade en puss på Jens kalla läppar innan jag öppnade termosen och hällde upp åt oss.
”Nu är det i alla fall mysigt”, flinade Jens och drack lite.
”Absolut. Men jag är verkligen inte sugen på att åka tillbaks. Ska vi ringa sjöräddningen?” flinade jag.
”Med vadå?” log Jens med höjda ögonbryn.
Just ja. Våra mobiler låg på köksbänken. Avstängda dessutom.
”Det är kallt ju”, flinade jag.
Jens ställde ifrån sig koppen och la båda armarna om mig.
”Jag kan värma dig.”
Jag log och la mina armar runt hans midja. Snart möttes våra läppar igen och jag kände mig redan varmare.

När det hade börjat snöa hade ingen av oss velat vara kvar och vi hade race:at hem till stugan. Och nu stod vi och huttrade i hallen.
”Vill du basta?” frågade jag och drog av mig dom blöta vantarna.
”Åh finns det?”
”Japp”, log jag.
”Vad härligt. Det måste vi göra.”
Jag satte igång bastun och gick sen ut i köket igen.
”Öl är obligatorisk i bastu va?” log jag oskyldigt.
”Självklart”, flinade Jens och la en handduk över en av köksstolarna. ”Jag har en kortlek med mig, med frågor typ. Jag har inte använt den förut men det verkar rätt kul, ska vi testa?”
Jag öppnade två ölflaskor och nickade. ”Visst! Hämta den.”
Det var bara kul att lära känna varandra mer.
Det tog ett bra tag innan bastun blivit varm och vi hann dricka upp ölen. Tur var väl då att vi hade fler. Det var i alla fall helg, det var inte så att jag brukade dricka under vardagarna. Jag duschade av mig lite snabbt och satte mig sen på den mellersta laven med handduken om midjan. Kort därefter gjorde Jens mig sällskap.
”Mysigare än att åka båt faktiskt”, flinade han. ”I alla fall när det regnar och snöar.”
Jag nickade. ”Jag håller med dig där”, sa jag och log snett.
”Okej, det kommer typ stå frågor eller ord som man ska svara på och diskutera”, sa Jens och öppnade kartongen med korten. ”Är det skittöntigt behöver vi ju inte köra”, flinade han.
”Nej men det blir säkert kul”, log jag.
”Vi svarar båda två eller?”
Jag log och nickade. ”Jaa det blir roligast.”
Jens flinade när han läste på ett av korten. ”Gör det något att vissa frågor anspelar på sex? Jag fick den här i present för länge sen.”
Jag skrattade och skakade på huvudet. ”Nej kör på.”
”Okej.. den här var inte sån. Tatueringar och piercingar.”
Jag sträckte ut tungan och flinade sen. ”Min vet du. Och min tatuering”, sa jag och vred på armen med vårt bandnamn.
”Och du vet mina med. Pappa blev jättesur när jag gjorde piercingen i ögonbrynet, det var nog nästan därför jag gjorde den. Min upproriska period”, flinade han.
En ganska snäll upprorisk grej tyckte jag ändå. ”Du passar i den”, log jag. ”Skulle du vilja göra någon mer?”
”Läppen funderade jag på förut. Så någon gång kanske. Du då?”
Jag skakade på huvudet. ”Tror inte det. Jag hatar själva läkningen så”, flinade jag. ”Men någon mer tatuering kommer det absolut att bli.”
”Det är hett med tatueringar.. Eller det beror ju på vem och hur gaddarna ser ut, men oftast.”
Jag nickade och höll med. ”Precis”, log jag. ”Ska jag ta nästa?”
Jens räckte mig korthögen.
”Vad tycker du om oralsex?” sa jag och flinade till. ”Älskar det.”
Jens skrattade till. ”Jag får hålla med dig om den.”
Bara tanken på Jens läppar om mig fick det ju att pirra. Jag kände på mig att jag skulle bli att rodna under någon av dom här frågorna så jag var tacksam att belysningen var väldigt dämpad i bastun.
”Vad gillar du bäst då? När en tjej eller kille gör det?” frågade Jens.
Jag flinade mot honom. ”Du menar om du varit bättre än tjejerna jag varit med?” frågade jag retsamt.
Jens skrattade. ”Nej! Eller.. jag kan ju inte fråga på något annat sätt när jag är den första killen”, flinade han generat.
Jag drog på munnen och pussade honom snabbt. ”Jag retas bara. Men jag gillade det mer med en kille, dig. Inte bara för att jag är kär i dig.” Och där började kinderna hetta. Jag hade nog inte sagt det än.  Inte med dom orden. ”Det kändes skönare. Det kanske är för att du själv vet hur det känns och hur man ska göra. En tjej kan ju aldrig tänka sig in exakt i hur det känns.”
Jens nickade. ”Men precis. Jag tror också det beror på det. Jag tycker ju att killar är sexigare överlag. Alltså.. jag har sett mig som bi men jag börjar tro att jag gått över helt till gay”, skrattade han.
Jag log och nickade. ”Så jag är godkänd?”
”Pft. Mvg plus för fan”, flinade han.
”Du med, groupie”, skrattade jag.
Jens vände upp nästa kort. ”Chefer. Det är det enda som står.”
”Okej”, flinade jag. ”Jag har bara haft en chef så. Gavin heter han. Skitcool, schysst och allt sånt där. Inte den stränga chefen som ser sig bättre än sina anställda liksom. Med honom kunde man typ gå ut och ta en öl”, flinade jag.
”Haha vad kul”, flinade han tillbaks. ”Men er manager då? Han är väl också lite som en chef?”
”Jo i och försig. Han är också schysst. Ställer mer krav, men det behövs verkligen med sånna som oss. Det kan lätt bli lite.. virrigt ibland känns det som”, sa jag roat. ”Men han är skitbra. Din då?”
Jens skrattade lite glädjelöst. ”Jaa, man går inte ut och tar en öl med henne om jag säger så.”
Jag skrattade och såg lite medlidande på honom. ”Jag tror det är mer regel än undantag att man inte gillar sin chef särskilt mycket.”

”Oj..”, flinade Jens och läste. ”Har du någon gång spillt ut en vinflaska på en lyxrestaurang?”
Jag såg förvånat på honom en stund innan jag förstod att han drev med mig. ”Jens!” skrattade jag och knuffade till honom. Jag snappade sen åt mig ett kort. ”Har du någon gång fått stånd vid ett olämpligt tillfälle?”
”Det.. har jag nog. En gång så..” Han tystnade och såg på mig som flinade. ”Vad?”
Jag såg ner på kortet igen. ”Oj jag glömde sista meningen. ’Till exempel under en frågelek i en bastu?’” Jag lät blicken falla ner mot hans knä där han hade en svart handduk.
”Men Sid för fan!” skrattade han. ”Det har jag inte ens!”
”Det hade varit kul om du haft”, flinade jag och ryckte på axlarna.
Han skrattade och skakade på huvudet. ”Du är så taskig! Och söt..”, suckade han. Ett leende lekte ändå på hans läppar.
”Läs en riktig fråga nu”, flinade jag.
”Hmm.. Sexigaste kroppsdelen på motsatta könet?” log han. ”Men vi kan väl ändra till samma kön då?”
Jag nickade. ”Jag tycker nog..” Jag lät blicken glida över honom. Även om jag blev lite smånervös utav att tänka på vad som fanns där under handduken så var inte det det sexigaste. ”Magen. Din i alla fall”, log jag snett. ”Och höftben! Verkligen höftben. Alldeles.. här”, sa jag och sträckte fram handen för att röra vid benen som stack ut lite, alldeles nära det där som gjorde mig så nervös.
”Om du inte tar bort din hand kommer det där påståendet om olämpliga tillfällen bli väldigt sant”, flinade han.
Jag log mot honom men drog åt mig handen. ”Vad tycker du?”
”Ögonen. Eller det är nog det finaste. Sexigast.. händer tycker jag är sexigt. Manliga liksom. Och självklart rumpan”, flinade han och tog en klunk ur sin ölflaska.
Jag reste mig upp och hällde på lite mer vatten på aggregatet. ”Jag skulle också vilja ha bastu”, suckade jag.
”Jag med, eller ett torkskåp skulle ju också funka.”
”Och du säger att jag är knäpp”, skrattade jag och läste sen på nästa kort. ”Oj.. berätta ett barndomsminne”.
Jens bet sig i läppen. ”Jag har väl massa minnen men om det ska vara något lite roligare så..”
”Vi har tid på oss”, flinade jag och drog handen genom håret, det kändes alldeles trassligt.
”Okej.. det är lite töntigt. När jag var liten brukade jag och Kimberly, min kusin, vara hos mormor och leka, sova över och sånt där. Kimberly fick typ jämt håret flätat av mormor, det var lite tradition, precis som att jag alltid ville se samma film när vi var där. Jag tror jag blev lite skadad efter att ha sett så mycket snurre sprätt”, flinade han. ”Och jag skulle alltid äta morotspengar till, bara för att han åt det.”
Jag skrattade och såg på honom. ”Men vad gulligt!”
”Inte särskilt. Men i alla fall, när Kimberly vaknade på morgonen och tog ur flätorna såg hon ut som en ängel.”
Jag nickade och väntade på fortsättningen.
”Så en kväll när jag sov själv hos mormor sa jag typ ’jag vill också vara ängel mormor.’ Och så flätade hon mitt hår, det var kortare än jag har nu så inte så mycket att fläta av direkt”, flinade han. ”Så när jag tog ur dom på morgonen såg jag inte alls ut som någon ängel utan som ett litet afrobarn. Inte ett dugg sött. Det finns tyvärr bildbevis också”, skrattade han.
Jag började skratta högt. ”Men åh vad sött! Jag måste få se!” Jag trodde verkligen att han hade varit jättesöt som afrobarn.
”Din tur”, flinade han.
”Okej.. jag har en grej tror jag.. jag var typ 5 eller något..”

”Nu åker vi Sid, ta på din jacka”, log mamma.
Vi skulle på fest hos min moster som fyllde 30. Asgammalt, men hon var jätterolig ändå. Och så skulle jag få leka med mina kusiner som också var där. Jag drog snabbt på mig min svarta jacka med den coola vita fågeln på ryggen. ”Jag är klar!” ropade jag och sprang ut till bilen.
”Titta mamma! Pappa!” ropade jag glatt ifrån baksätet när en jättebra låt var på radion. Pappa brukade lyssna på sån musik och jag hade fått sett musikvideos också. Dom killarna hade jämt stort hår och häftiga kläder, och sånt där svart runt ögonen. ”Pappa! Är det här guns and whores?”
Pappa vände sig snabbt om mot mig och såg alldeles förvånad ut. Kanske för att han blev glad att jag kom ihåg.
”Stefan!”, sa mamma och såg på honom.
”Titta inte på mig!” skrattade han. ”Roses Sid. Guns and roses. Det du sa är ett fult ord, så får du inte säga.”
”Guns and whores”, flinade jag. ”Titta nu!”
När mamma tittade på mig ifrån framsätet gjorde jag dansstegen jag tränat på framför teven tidigare. Det var lättare att göra när man stod upp men den var jättekul. Jag skulle också bli rockstjärna när jag blev stor. Jag skulle ha ett band och vi skulle vara skitbra!
Mamma skrattade. ”Vad fint gubben. Den kan du väl visa upp på festen sen? Så får dom andra också se.”
”Okej!” sa jag glatt. ”Pappa!” ropade jag igen, han såg framåt eftersom han körde bilen. ”Då får du också se!”
”Det vill jag jättegärna!”

Jag såg inte mamma eller pappa så jag kunde inte säga att jag var törstig. Alla vuxna dansade, men inte alls så där coolt som mina idoler gjorde.
”Moster!” ropade jag när jag fick syn på henne.
”Vad är det?” log hon. Hon hade skrattat jättemycket ikväll, alla vuxna gjorde det, jag tror att det var för att dom drack annat än saft.
”Kan jag få dricka?”
”Javisst”, log hon. ”Blir det bra med saften ni fick till maten?”
Jag nickade.
”Jag ska bara gå och prata faster för dom ska åka hem nu. Sen kommer jag med saften snart”, sa hon och rufsade om mig i håret. ”Du är så söt i din fluga”, log hon och drog till den lite innan hon reste sig upp.
”Tack”, fnissade jag.

Det hade gått jättelänge så när jag såg ett stort glas med saft som stod på ett av borden sträckte jag mig upp och tog det. Det var ingen som satt där längre ändå. Det såg ut som apelsinsaft så jag tog en stor klunk. Det smakade inte saft. Jag sträckte ut tungan och försökte få bort smaken med fingrarna. Blä. Jag smakade igen, för jag var faktiskt jättetörstig. Jag tog tag om glaset med båda händerna och drack snabbt upp den konstiga saften.

”Mamma och pappa fattade ingenting, jag var väl ännu mer hyper än vanligt. Men sen när jag sa att pappas saft såg likadan ut som min förstod dom att det var öl jag hade druckit. Så jag var ju helt jävla full”, skrattade jag.
”Men herregud”, skrattade Jens. ”Du började med dina rockfasoner redan då alltså?”
Jag skrattade och nickade. ”Japp. Jag har fått höra den där historian massa gånger när vi haft folk på middag hemma, så det är väl lika bra att jag berättar den vidare”, skämtade jag.
Jens skrattade och tog upp sin flaska. ”Skål då.”
”Skål.” Jag klirrade min flaska mot hans och drack lite.
Det var först nu jag kände att jag verkligen blivit varm efter den där båtturen, det var jätteskönt här inne. Jens flyttade sig lite mot väggen på kortsidan så att han kunde luta ryggen mot den och sträckte sen ut benen på laven. ”Nästa? Om du fortfarande tycker det är kul?”
”Jaa det här var askul”, flinade jag.
”Tycker jag med”, sa han. Ljuset här inne gjorde att hans lila lugg fick en annan nyans och det kliade nästan i mina fingrar efter att få röra vid hans hår.
”Sex under mensen”, sa han och skrattade till. ”Jag tar en ny va?” Han tog nästa kort och drog sen på munnen. ”Jag väljer inte sexfrågorna med flit”, försvarade han sig innan han fortsatte med ett retsamt leende. ”Hårt eller mjukt sex?”
Jag kunde i alla fall trösta mig med att han nog skulle tro att mina röda kinder berodde på värmen. ”Ehm.. alltså.. jag gillar nog både och. Kanske börja lite..” Jag satte händerna för ansiktet och skrattade generat. ”Det här är jättepinsamt.”
Jens skrattade där borta där han satt. ”Nej men det behöver du väl inte tycka! Det är ju bara jag.”
Just därför, tänkte jag men tog sakta ner händerna igen. ”Men jaa, kanske börja lite mjukt och sen köra på du vet.. lite som vi gjort. Ge mig några gånger till så klarar jag nog mer”, flinade jag och tog upp ölflaskan, undvek att se på honom. ”Tidigare så har det oftast berott på hur tjejen varit.. så det har liksom varit olika.”
”Jag kommer ge dig många, många gånger till.” När jag till sist såg på honom log han snett mot mig.
Det han sa fick mig att rysa till på ett behagligt sätt. ”Du då?” frågade jag lågt.
”Ditt svar stämmer väldigt bra på mig också faktiskt. Så det var ju lyckat”, flinade han.
Jag vände upp nästa kort och flinade till igen. ”Okej.. när tog du på dig själv senast?”
Jens skrattade. ”Skitkul.”
”Nej det är sant!” skrattade jag och läste. ”Senaste onani-tillfället.”
Jens skrattade högt. ”Men shiet..”
”Få höra nu”, flinade jag retsamt. ”Jag fick börja svara på den förra!”
”Okej jag måste tänka efter. Jag har ju oftast sällskap nu”, flinade han. ”Det var väl.. onsdags typ kanske. När jag sov hemma. Det kändes ju så tomt utan dig”, sa han generat. ”Ska det vara mer specifikt än så eller?”
Jag flinade och ryckte på axlarna. ”Vart?” Jag måste ju lyckas få han att rodna någon gång i alla fall!
”Sängen. Rätt skönt. Trippelorgasm. Grannarna bankade på dörren för att jag lät så mycket..”
Jag skrattade högt. ”Jag trodde på dig till ’rätt skönt.’”
Han flinade roat mot mig. Inga röda kinder. Damn it. ”Försök inte smita. Tell me everything.”
”Duschen”, log jag oskyldigt. ”I början av veckan någon gång.”
”Jaså där ser man”. Han log så där retsamt igen att jag blev tvungen att vända bort blicken. Den här leken var någon blandning av skräck och förtjusning.

Max
Jag la gitarren i knäet och började spela på en gammal favoritmelodi.
Jag hade kommit på den för jättelänge sen, och någon gång skulle jag skriva en text till den. Jag hade bara inte hittat dom perfekta orden än.
”Får jag komma in?” Jag såg upp när jag hörde Treys tysta fråga.
”Det är klart”, log jag.
Jag ville inte att han skulle fortsätta smyga omkring som han hade gjort hela dagen idag. Det var som att han bara vågade viska. Men med tanke på hur jag skrikit och betett mig igår så förstod jag om han inte vågade slappna av helt och hållet än, fastän jag förklarat att jag kände mig mer hemsk än det han hade gjort. Jag ville lämna det här bakom mig nu, vi hade pratat ut och Trey hade berättat vad han gjort. Det var bra nu. Jag ville inte vara med någon annan än Trey, och han ville konstigt nog inte vara med någon annan han heller.
Han satt sig försiktigt bredvid mig i sängen och jag fortsatte spela.
”Jag känner igen den här”, sa han lågt.
”Jag har spelat den i något år nu”, flinade jag. ”Jag har bara inte hittat någon passande text än. Det kanske är en hopplös uppgift.”
”Det är det inte alls det, jag har ju fått höra många låtar som du skrivit”, sa han och såg upp på mig.
”Jo men.. jag får inte fram dom perfekta orden ändå.”
”Melodin låter stark i alla fall, typ som.. jag tror att en personlig text skulle passa bra. Alla låtar är väl personliga på sätt och vis, men en extra personlig om du förstår hur jag menar. Du vet, något som hänt dig och gjort väldigt stort avtryck.”
”Typ som det där pappa sa som jag aldrig glömmer?” ’”Du var ett misstag, vet du det? Jag ville aldrig ha dig, det var inte meningen att du skulle bli till.”’
Han nickade och jag kunde se lite av den smärtan jag fortfarande kände i hans ögon. ”Jaa. Fast det behöver inte vara något sorgligt heller, men något som alltid kommer finnas inom dig.”
”Som du då”, log jag.
Han slog tyst ner blicken.
”Hey”, sa jag mjukt och höjde hans ansikte med hjälp av fingrarna under hans haka. ”Det är bra nu Trey, eller hur?”
”Men du kan inte bara glömma? Jag har gjort något jättehemskt och det spelar ingen roll vad anledningen var”, viskade han.
”Nej jag kommer förmodligen inte glömma det, men det betyder inte att jag alltid kommer tänka på det. Och ja du gjorde en dum grej, men det var ändå på grund av mig. Och vet du hur himla mycket mer bra du har gjort? Det är det som jag räknar.”
”Det gjorde inte jag när du hade kysst Martin.. jag bara hatade dig. Jag tänkte inte direkt på.. vad för bra saker du hade gjort..”
”Det var annorlunda.” För det var det. Trey hade inte gjort någonting elakt alls mot mig, och ändå hade jag råkat göra det där. Det var klart att det tog fram mer ilska, sorg och frustation. ”Jag har förlåtit dig Trey, vi behöver inte prata mer om det. Okej?”
”Om du är säker så..”
”Jättesäker”, log jag. ”Om det inte är.. något mer du vill ta upp?”
Han skakade på huvudet. ”Nej det där har vi ju pratat om..”
”Är det bra mellan oss då?” frågade jag försiktigt och la armen om honom.
”Jaa”, viskade han men han såg ut att vara nära till gråten.
”Sluta klandra dig själv mer då”, sa jag tyst. ”Kom här.” Jag la den andra armen om honom också och drog honom intill mig.
”Aj..” Trey flinade faktiskt lite och la sen gitarren åt sidan som hade tryckt mot hans mage. Jag drog in honom i min famn och kramade honom länge.
”Det är inte meningen att du ska trösta mig..”, mumlade han. ”Du borde åtminstone gråta så att jag kan få trösta dig istället. Du sa jävligt elaka saker men du borde ändå gråta över det jag gjorde..”
”Jag gråter inte vet du väl? Och jag är faktiskt några månader äldre än dig så då är det mer rätt att jag tröstar dig”, sa jag och flinade lite. Men så som jag gråtit igårkväll.. det var länge sen. Gången innan hade varit när jag brutit ihop hos mamma över Trey. Gången innan det.. det var flera, flera år sen.
”Du borde gråta ibland..”, viskade Trey mot min bröstkorg. ”Det är inte bra att hålla allt inne jämt.”
”Jag vet.” Jag fortsatte krama honom. ”Jag gjorde det.”
”Va?”
”Igår. Cried like a baby.”
Jag kände hur hans händer grep tag i min tröja vid ryggen.
”Max.. du vet att jag älskar dig mest i världen va?”
”Jag försöker inse det i alla fall.”
”Jaa det verkar kanske inte så efter det jag berättade..”
”Nej Trey, lyssna. Jag försökte inse det redan innan du sa det. Jag försökte inse det när vi blev tillsammans första gången, och ännu mer när du tog tillbaks mig efter allt med Martin. Jag förstår inte riktigt hur jag ska kunna vara värd dig.”
”Det med Martin har vi ju släppt. Och liksom.. alla säger elaka saker dom inte menar ibland.”
”Jag förstår ändå inte Trey, det är inte logiskt. Jag är inte värd dig.” Om man skulle försöka skriva ihop en varsin lista med plus och minus om mig och Trey så skulle plusen vara sjukt många fler på Treys lista. Han var en så mycket bättre människa än mig. Nej jag hade inte mördat någon, jag använde inte droger och jag var inte helt känslokall eller sårade människor varenda dag, men det var mindre dramatiska grejer som räknades också. Så som att Trey alltid ville alla väl, han försökte verkligen se någonting bra i alla människor. Han satte aldrig sig själv i första hand, fastän han borde. Han gav så mycket kärlek. Det kändes inte som att jag uppnådde hans nivå på något utav det där. Fast även om jag nog satte mig själv i första hand rätt många gånger, hade gjort i alla fall, så skulle jag alltid göra allt för Trey. Om det handlade om att ta en kula för honom så skulle jag göra det utan att tveka den minsta lilla nanosekunden. Och jag hade aldrig älskat någon så mycket som jag älskade Trey, jag kunde inte beskriva med ord hur mycket han betydde för mig.
”Men det är klart du är”, pep han till, än en gång med den där sköra rösten. ”Jag är.. ingen speciell. Jag är bara.. jag är ju bara jag.”
”Och du är den mest speciella som finns. Jag älskar dig mest i världen med. Så mycket att det inte går att beskriva.”
Trey kramade mig hårt tillbaks och jag trodde nästan att mina tårar var på väg tillbaks.
”Förlåt. Jag ska låta dig fortsätta spela.” Han snörvlade till lite innan han släppte mig och flinade. ”Men du är värd mig Max, kan du inte bara acceptera det?”
Jag log mot honom. ”Jag är så sjukt tacksam att du vill vara med mig, så jag ska försöka förstå.” Jag tog upp gitarren igen. ”Du får stanna om du vill.”
”Jag tror jag ska börja skissa upp någon idèe till dom där tygerna.”
”Okej”, log jag. ”Får jag se sen?”
”Visst”, log han och reste sig upp.

Trey
Jag testade att ringa Sid men hans mobil var avstängd. Jag borde kanske ha sagt någonting till honom innan jag berättade för Max, men jag hade inte kunnat vänta. Jag hoppades att han inte skulle bli arg eller något, men han hade ju inte varit med Jens när det hände i alla fall. Jag strök med händerna över dom våta kinderna och tog sen upp skissblocket. Eftersom Max sa att det var bra nu skulle jag inte ta upp det som hänt mer. Det var nog skönast så för oss båda. Vi hade i alla fall pratat igenom nu. Jag var bara så otroligt tacksam att han hade kommit tillbaks. Jag visste inte hur jag skulle ha stått ut om han varit borta hela natten och hela dagen. Alla dom där elaka sakerna han hade sagt hade verkligen fått mig helt förtvivlad igårkväll, men nu förstod jag att han inte hade menat något utav det. Eller det var klart att han hade blivit jävligt arg och besviken på mig på riktigt, men han hade inte menat just dom där orden han använde. Man sa elaka saker när man blev chockad och upprörd, det var klart att Max också kunde göra det, han var ju inte mer än människa liksom. Han kunde lika väl ha bestämt sig för att han inte ville vara tillsammans med någon jävla hämndknullare.
Jag skulle låta honom få lite utrymme idag, utifall att, men sen borde det kunna bli som vanligt igen. Fastän jag legat och hyperventilerat av panik inatt och fortfarande kände mig lite gråtfärdig så kändes det i alla fall skönt att ha fått det sagt. För det hade tyngt mig, och jag hade blivit mer påmind om det varje gång det gick lite längre än kyssar för oss. Och så ville jag inte ha det. Jag älskade ju att vara nära Max.
Jag lyssnade till hans gitarrklinkande ifrån rummet mitt emot medans jag började rita upp en kille på papperet som senare fick ett par smala byxor med tydliga sömmar längs sidorna. Jag hade hittat ett riktigt coolt tyg igår som borde passa bra.

Sid
”Snyggaste kändisen”, läste jag.
”Andy Six”, svarade Jens på en sekund.
”Justin Bieber”, sa jag lika snabbt varpå Jens började skratta högt. ”Vad fan Sid! Allvarligt?”
Jag skrattade. ”Nej gud, hade jag så dålig smak hade jag ju inte sett något snyggt i dig”, flinade jag. ”Jag vet faktiskt inte vilken kille jag tycker, jag har inte hunnit fundera på sånt. Men kändistjej så är det Jessica Alba.”
Jens log och nickade. ”Hon är fin.” Han vände sen på nästa kort i sin hög. ”En pinsam upplevelse.”
”Restaurangen”, sa jag utan tvekan och flinade.
”Men det vet jag ju, ta någon annan. Innan jag träffade dig”, flinade Jens tillbaks och drog handen genom håret. ”Inte för att låta taskig men.. lite knäpp än du”, log han oskyldigt. ”Så det känns som du kan ha gjort lite pinsamma saker?”
Jag skrattade åt det han sa. Men jag kunde ju inte direkt förneka till att jag nog var lite knäpp. Jag hade ju fått höra det från rätt många personer. ”gud.. jag har ju gjort så mycket.. fast oftast tycker andra det är pinsammare än vad jag tycker”, sa jag. ”Men okej, det hände en grej på ett gig som var rätt pinsamt. Det var ett av våra första på en klubb, så det var ganska mycket mer folk än vad vi var vana med. I alla fall så for väl jag runt på scenen som vanligt, jag har lite svårt att stå still.”
”Jo det har jag sett”, flinade Jens.
”Haha, jo jag skulle liksom försöka mig på något slags spagathopp i luften, jag tyckte jag var jättecool precis då. Det var alldeles i slutet av låten, och lagomt tills att Hale slog på trummorna för sista gången så hörde jag typ ’scratch.’ Jag bara ’Åååh..nnnej.’ Då hade ju byxorna spruckit där bak. Och inte en liten reva heller.”
Jens började skratta högt. ”Oh my god! Vad gjorde du då?!”
”Jag fortsatte väl spela på nästa låt som att inte något hade hänt, tills Hale började skratta som fan bakom mig. Det syntes ju rätt fint med vita kallingar under svarta skinnbrallor, så jag gjorde en fin snurrning inför publiken så var det bra med det sen”, skrattade jag. ”Det var rätt kul efteråt, men just där kände jag mig lite dum.”
”gud stackars dig”, skrattade Jens. ”Tur att du körde med underkläder i alla fall. Jag har hört killar som skippar kallingar när dom har tighta jeans.”
Jag skrattade och såg förvånat på honom. ”Nej? Vad sjukt. Ofta man bara vill ha den helt lös där inne.” Det uttalandet fick oss bara att skratta ännu mer.
När vi lugnat ner oss började Jens berätta sin grej.
”Det var typ i ettan på gymnasiet. Jag och en kompis höll på att tjafsade lite på skämt, så när jag hade fått ett drygt sms av honom tryckte jag fram ett nytt meddelande. Istället för att klicka på svara alltså.”
Jag nickade och tog en klunk öl.
”Sen skrev jag typ ’sug min kuk.’ och så råkade jag skicka det till Jill, min mentor.”
Jag sprutade ut ölen jag hade i munnen och brast ut i skratt. ”Nej men shiet!” Jag fick alldeles ont i magen. ”Skickade du att det blivit fel då?” fick jag fram.
”Nej jag hann inte för hon ringde upp.”
Det fick mig att bryta ihop helt och hållet. ”Sluta jag får ont i magen”, skrattade jag och tryckte armarna mot den. ”gud..” Jag drog ett djupt andetag och strök bort några skrattårar, bara för att börja skratta igen. Jag vet inte om Jens skrattade åt minnet eller mig, men han verkade ha lika svårt att få luft han med.
”Åh det är öl på golvet nu..”, sa jag när jag hämtat andan och reste mig upp. Jag gick ut från bastun och fick nästan en chock av temperaturskillnaden. Jag letade snabbt på en skurtrasa som jag sköljde och tog med in, samtidigt som jag började skratta igen. Jag hade så gärna velat se Jens min precis efter att sms:et skickats.
”Ska jag hjälpa?” frågade Jens.
”Nej det är lugnt”, log jag och böjde mig ner för att torka upp på golvet.
”Jag tror det är lite kvar”, sa Jens när jag rätat på mig.
”Är det?” Jag böjde mig ner igen och gnuggade lite noggrannare. Jag ville inte direkt att det skulle vara kladdigt och stinka öl nästa gång Hale eller hans föräldrar var här.
”Lite till tror jag."
Jag vände mig fundersamt om mot Jens. ”Nej det är jätterent nu.. koll..” Jag tystnade när Jens började le retsamt.
”Jag tyckte det var fin utsikt bara.”
Jag skrattade kort till när jag förstod vad han menade. ”Vad fan..” Jag kastade skurtrasan på honom och flinade.
”Det var ju det!” Jens flinade mot mig när jag gick upp till den andra bänken och kröp fram till honom.
”Jaså det tyckte du”, flinade jag och satte ner händerna på varsin sida bredvid hans höfter innan jag tryckte läpparna mot hans.
Jens lutade bakhuvudet mot väggens kortsida och jag sjönk ner ovanpå honom med överkroppen, kysste honom igen.
”Ditt hår håller på och flätar sig själv tror jag”, flinade han mot mina läppar samtidigt som han drog fingrarna genom mitt långa trassliga hår.
”Kan hända”, flinade jag och såg upp på honom.
Jens sneglade på frågekorten som han lagt på bänken ovanför oss.
”Vart gillar du mest att bli smekt?” frågade han lågt och mötte mina läppar.
”Vad sägs om att du får gissa dig fram? Jag säger till när det bränns.”
Jens log snett mot mig och nickade, drog lätt med fingrarna från min kind och ner längs halsen, fortsatte med fingertopparna över nyckelbenen och ner mot bröstkorgen.
”Rätt ljummet, men definitivt skönt”, flinade jag och kysste sakta hans hals.
Min andning blev lite tyngre när han smekte mig över magen och han nafsade tag i min örsnibb. ”Bränns det?”
”Mm. Nu är det rätt nära”, sa jag och svalde.
Han fnissade till när mitt hår kittlade honom i ansiktet, det blev nästan som en gardin när jag lutade mig över honom så här. Han sträckte ner handen längre, över handduken och smet sen in med den vid mitt lår.
”Nu är det väldigt varmt..”, sa jag och andades ut lite hackigt.
”Åh, då tror jag att jag vet”, flinade han. ”Eller jag har två gissningar.”
Hans varma hand smekte sig sakta till insidan av mitt lår och jag fångade upp hans läppar. ”Mitt i prick”, sa jag lågt mot dom perfekta läpparna.
”Hah, bra att veta. Om jag vill plåga dig lite”, flinade Jens och drog lätt naglarna mot min hud innan han tog bort sin hand. ”Vill du veta mitt ställe?”
Jag nickade. ”Gärna.” Jag rätade på mig så att jag satt på knä igen och Jens tog tag i min hand och förde den till sin rygg, lite längre ner. Han lutade sig lite framåt och stannade med min hand när den låg alldeles vid hans svank där innanför handduken. ”Här”, sa han lågt. ”Sjukt känslig.”
Jag strök sakta med fingrarna över den mjuka huden innan jag lät den glida ner över hans rumpa. Jens såg lite småsnurrig ut och log mot mig. ”Nu måste du sluta innan det sker en olycka.”
Jag skrattade till och tog bort handen. Jag hade inte rört vid Jens på det där sättet som han gjort med mig förut, med.. fingrarna. Det skulle jag våga mig på nästa gång. Det skulle vara häftigt om jag lyckades med att få honom så där himla nära..
Jag satte mig bredvid honom och log nästan lite generat. Tänk så kunde han verkligen läsa mina tankar. Då skulle jag dö.
”Trekant”, sa jag efter att ha kollat nästa kort.
”Va?!”
”Det är nästa fråga!” skrattade jag. ”Jag tar det som att det inte är någon fantasi du har?”
Han skrattade. ”Jag trodde du föreslog det! Nej men faktiskt inte. Jag tycker det låter konstigt bara. Jag tror att det alltid blir så att någon blir lite utanför på något sätt. Och är man ett par och tar in en tredje så kommer det med 80 % att bli någon slags svartsjuka under eller efter.”
Jag nickade. ”Det har du rätt i.”
”Så du har inte varit sugen på det?”
Jag skakade på huvudet. ”Eller jag kan säkert ha skämtat om det någon gång, typ att ha två tjejer som får göra precis vad dom vill med mig. Och hade jag fått chansen för.. typ ett år sen hade jag förmodligen tagit den. Men absolut inte som ett par, som att du och jag skulle ta med någon. Jag vill ju få ha dig för mig själv”, flinade jag.
Jag fick ett roat leende tillbaks. ”Då tycker vi likadant på den punkten. Trekant känns bara strippklubb för mig.”

”Det här var inget snusk i alla fall", flinade jag. "Inredning."
”Åh sånt tycker jag är kul. När jag väl orkar."
"Du har ju jättefint hos dig", log jag.
"Tack", log Jens. "Jo men jag tycker det är kul med detaljer och färg och sånt där."
"Jag lägger inte ner mycket tid på det faktiskt. När jag flyttade så målade jag den där röda fondväggen i vardagsrummet, och typ.. köpte möbler och satte upp affischer och tavlor. Men sen har jag låtit det vara bara. Jag håller inte på och gör om massa. Jag har ju så jäkla stökigt också”, flinade jag.
”Men det har du väl inte”, sa han förvånat.
Jag.. panikstädar lite innan du kommer”, erkände jag.
”Men!” skrattade Jens. ”Det behöver du väl inte!”
”Okej jag låter bli nästa gång. Då ångrar du dig nog”, flinade jag.
”Fobier”, sa Jens. ”Har du några?”
”Det är väl cellskräck då..”
”Jaha”, sa han förvånat. ”Men det här går bra då?”
Jag nickade. ”Det går bättre när vi bara är två. När vi varit många här inne förut och jag inte har lika bra koll på dörren så känns det lite småjobbigt. Men hissar är absolut värst. Det åker jag inte. Och jag har inte en aning hur jag ska fixa att flyga till Canada.”
”Åh vad jobbigt”, sa Jens lågt. ”Men det kanske går bättre efter en stund? Att det blir asjobbigt första.. halvtimmen eller något och sen släpper det lite?”
”Kanske. Jag kommer ju inte ha något val.”
”Du känner ingen läkare som kan skriva ut lite valium?” flinade han.
Jag skrattade. ”Nej tyvärr, det skulle ju vara något annars”, sa jag. ”Ska vi ta en varsin till och sen göra lite mat?” föreslog jag. ”Jag börjar bli lite hungrig faktiskt.”
”Jag med, så det låter bra”, log han.
”Hmm…” Jag tog upp nästa kort och skrattade sen. ”Få eller ge smisk?”
”Haha. Ska jag vara ärlig så har jag inte testat på något utav det där. Jag har svårt att tro att jag skulle tända på det men..”
Jag flinade. ”Samma här.” Jag drack upp det sista ur min flaska.
”Kompissex.”
Jag ställde ner flaskan. Trey. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om något blivit förstört mellan oss. Det hade varit helt fel av oss.
”Sid?”
”Jaa”, log jag och såg upp. ”Jag tycker inte det är någon bra idèe. Man sätter så mycket på spel.”
”Jo alltså fördelen är väl att man kan lita på personen. Men någon kan säkert bli sårad också. Om någon blir kär i den andra och så vidare. Jag har inte gjort det i alla fall.”
”Vad bra..”, log jag.
”Har.. du?”
Jag bet mig i läppen. Han skulle väl inte kunna ta illa upp? Det där hade ju hänt innan oss.
”Jo.. med Trey.”
”Va?”
Jag nickade.
”Shiet.. när då? Länge sen då eller? För Trey och Max har väl.. ganska länge?”
Jag berättade i korta drag vad och när det hade hänt, och varför.
”Jag är bara så jävla glad att det inte blev några problem mellan oss. Han är min bästa kompis liksom, jag ville inte förlora honom på grund av det där. Du säger inget till någon va..?”
”Självklart inte.” Han fattade tag i min hand och smekte sakta tummen över den. ”Du har aldrig varit kär i han eller så?”
”Nej absolut inte! Han ville att vi skulle testa så att jag skulle kunna komma fram till om jag var bi eller inte”, sa jag och flinade lite. ”Och för att han var så ledsen på Max då.. Det var ju den egentliga anledningen.”
”Tur att du inte blev avskräckt av just killsex då”, flinade Jens.
”Mm.. det känns så annorlunda med dig, bättre. Känslorna gör verkligen mycket, jag är ju kär i dig, så då kan jag.. allt känns på ett annat sätt liksom. Med Trey kunde jag inte slappna av för att jag bara tänkte på att det var fel och att han skulle vara med Max.”
Jens nickade. ”Shiet vad jobbigt. Svår situation för dig liksom.”
”Jaa.. Det var nästan skönt att få berätta det här.”
Han log mot mig. ”Vad bra.” Han pussade mig snabbt. ”Ska vi ta och duscha?”
Jag nickade och vi samlade ihop korten.
När Jens tryckte upp dörren lossade jag snabbt min handduk och snärtade sen till honom över rumpan.
”Vad fan!” Jens vände sig förvånat om med ett flin på läpparna.
”Tände du på det eller?” frågade jag retsamt.
”Ledsen att göra dig besviken men jag är ganska ohård”, flinade han tillbaks och drog upp dörren till duschen. Jag slöt upp bakom honom och la armarna om hans midja. ”Nu med?” frågade jag och tryckte mina höfter lätt mot honom.
”Nej..”, flinade han. ”Undra vad det beror på.” Han vände sig om mot mig och sken sen upp.
”Dina kinder! Vad gulligt!”
Jag suckade tungt. Så klart. Jag vågade ju egentligen inte göra sånt här. Rodna på bara jävla svikarkinder.


crash m/m - del 48

Del 48 här då (: 
playlist för dom som vill: 
crash 48 
och nu får ni kommentera bättre än på förra annars blir jag ledsen :( 



- i love the way your fingers fits with mine
 

  Sid

Ett tag efter lunch kom Jens in med en klirrande kasse. Han hade dom där snygga svarta glasögonen på sig igen.
”Nemen vad har du med dig Jens?” flinade jag.
Han skrattade lite och tog av sig skorna. ”Tänkte att det kunde vara trevligt med lite dricka.”
”I agree”, log jag snett och fortsatte sen glatt. ”Jag har bakat kladdkaka vi kan ha med också.”
”Nice. Det luktar jättegott.” Han släppte ner sin bag och log sen igen. ”Jag glömde min plattång med du har väl med din?”
Jag nickade. ”Absolut.”

När jag hade fixat det sista låste vi och begav oss mot bussen. Det var då tanken slog mig igen. Det jag hade tänkt att jag skulle fråga.
”Nu kanske jag kommer med en gå på:ig fråga men..” Jens såg nyfiket på mig så jag fortsatte. ”Vet dina föräldrar om att du är.. gay?”
”ja gud ja”, log han. ”Jag och mamma pratade nog om det redan i 5an. Jag visste inte helt säkert då, men jag anade liksom lite grann.”
Jag log lättat. Jag hade ju någon fånig farhåga att hans föräldrar skulle vara stränga eller snobbiga, men då skulle dom kanske inte tycka illa om mig för att jag var kille i alla fall.
”Åh vad skönt”, log jag. ”Så allt är lugnt?”
”Jaa pappa är också helcool med det. Han har några homosexuella kompisar så han var liksom lite van med det innan jag kom ut med det.”
Jag nickade. ”Jag antar att dina föräldrar inte vet något redan?” fortsatte han.
”Nej det är bara du, Trey, Max och Hale som vet. Men.. jag ska berätta.”
”Stressa inte fram något bara”, log han.
Vi stannade vid hållplatsen och jag drog ner min mössa lite. Nu matchade vi varandra; Jens i lila lugg och jag i lila mössa.
”Är dom hemma nu?” frågade jag lite nervöst. ”Och vad har du sagt..?”
Visste dom något om att Jens träffade mig?
”Nej dom jobbar, så du slipper bli presenterad idag”, flinade han.
”Jag hade inte haft något emot det”, sa jag generat när det lät som att han hade kommit på mig.
Jens skrattade lite. ”Jag lovar att förbereda dig långt innan. Om du vill träffa dom någon gång.”
Jag log svagt och nickade. ”Gärna.”
”Jag sa att jag skulle iväg med dig till en stuga och att vi tar bilen. Men jag har sagt att vi är kompisar..”, sa han och såg lite ursäktande ut. ”Inget illa ment. Jag berättar det hellre personligen än i telefon.”
”Åh jaa ingen fara”, log jag snabbt. Jag tog inte illa upp.
”Mamma undrade ifall du gått på min skola eller så, för att hon ville veta vem du var. Så jag gick in på er bandhemsida och visade lite bilder”, flinade han. ”Hon blev lite orolig.”
Jag skattade högt till. ”Är det sant?”
Han nickade med ett flin. ”Fast hon tyckte Martin såg läskigare ut.”
”Det vill han säkert höra”, flinade jag.

Vi fick gå en bit från busshållplatsen. Först längs en bred cykelväg, förbi några hästhagar och sen in på en lång stig som kantades av stora mäktiga träd. Det måste vara jättefint på sommaren och hösten med alla löv. Nu var träden alldeles kala. Det kändes så avlägset att storstan bara var några hållplatser bort.
”Bor dom stort?”
”Eh.. du kan se själv”, sa han och nickade framåt.
Stigen gjorde en liten sväng och sen såg jag huset, ursäkta; slottet.
”Jaa.. stort alltså”, sa jag häpet.
Det var mer som en herrgård än ett vanligt hus. Huvuddelen av den var vit förutom tak och fönsterkarmar som var svarta. På andra våningen sträckte sig breda balkonger med vita staket, och på nedervåningen sträckte sig höga pelare uppåt och stöttade våningen ovanpå. Jag hade varit på disneyland en gång när jag var liten och det här påminde om känslan jag fick när jag såg Törnrosas slott där. En hög palm stod intill huset och även om dess blad var vissna nu så kunde jag verkligen se framför mig hur fint det måste vara på sommaren.
”Shiet”, flinade jag. ”Det var här du bodde innan du flyttade hemifrån alltså?”
”Japp. Jag tycker det är lite överdrivet men.”
”Skit samma! Det är ascoolt”, flinade jag. ”Har du ditt rum kvar?”
”Jaa det är klart.”
”Lova att jag får se det någon gång!”
Jens flinade och nickade. ”Jag lovar.”
Jag följde med honom till det inbyggda garaget och svalde sen hårt. Det stod bara en bil där så det var ganska klart vilken jag skulle köra.
”Är det här så smart Jens? Tänk så repar jag den..”
Jag hade ingen riktig koll på massa bilmärken och sånt där, men den såg ungefär ut som en svart Ferrari, lite högre bara. Jens bara flinade och fiskade upp en nyckel ur jackfickan som han låste upp bilen med. Han öppnade dörren till passagerarsidan och slängde in sin väska i baksätet. Jag suckade och gick motvilligt fram till förarsidan. Rutorna var till och med tonade.
”Det är ju som en jävla Batmanbil!”
Jens skrattade och såg på mig över taket. ”Sluta mesa dig. Vill du att jag ska köra istället? Då kommer bilen garanterat att bli repad.”
”Nej det vill jag inte”, medgav jag och öppnade dörren för att sen sjunka ner i det mjuka svarta lädersätet. Lite häftigt kändes det ju ändå att sitta bakom ratten i en helt ny bil. Jag ställde in backspegeln och vände mig sen om när Jens kom in och satt sig.
”Här”, log han och räckte mig nyckeln.
Den var i alla fall automatväxlad så något sånt behövde jag inte tänka på när jag backade ut ifrån garaget. Jens hoppade ur och stängde garageporten och skyndade sen tillbaka för att sjunka ner i sätet igen. Jag kastade en blick i backspegeln och backade sen sakta ut ifrån gården.

”Det går ju jättebra”, log Jens när vi kommit en bit in mot stan.
”Det var ganska kul faktiskt”, flinade jag. ”Annat än en gammal bil liksom.”
Jag råkade nog köra över hastighetsbegränsningen några gånger bara för att bilen var så lätt att köra.
Jens fipplade lite med radion tills han fick in en rockkanal och höjde ljudet.
”Åh det där är Bernhard från min avdelning”, sa han och vinkade glatt åt sidan innan han kom på en viktig detalj ”Just ja, tonade rutor.”
Jag flinade lite, han var så söt. ”Är det någon du brukar jobba med?” frågade jag. Det var en rätt ung tjej som körde Bernhard i rullstolen.
”Nja inte så ofta, hon slutar oftast när jag börjar och så där. Hon är också extra.”
Jag log och nickade. ”Okej. Alltså jag menar inget dumt nu. Men när dina föräldrar är så rika och så, kan dom inte fixa ett jobb åt dig då? Det brukar ju funka så ibland?”
Jens nickade och lutade sig bakåt. ”Jo om jag hade velat hade jag haft jobb i receptionen på advokatbyrån när jag gick ur skolan.”
”Men?” sa jag lite undrande.
”Jag vill ordna ett själv. Jag vill inte alltid få allt serverat. Då har jag hellre ett extrajobb tills jag hittar något annat. Förstår du? Eller låter det korkat?”
Jag skakade snabbt på huvudet. Av någon anledning fick det mig bara att tycka om honom ännu mer. ”Jag tycker det låter väldigt moget. Det finns ju säkert 30-åringar som mer än gärna skulle låta pappa fixa allting.”
”Jo men precis. Sån vill jag inte vara”, log Jens.
”Det kan inte bli någon tjänst där på solstjärnan då? Om du nu trivs där?”
”Det skulle vara jättekul faktiskt. Men jag vet inte, det är nog någon som går i pension snart, men det finns ju fler än mig att välja.”
”Jag skulle ha valt dig”, log jag.
”Men det är ju annorlunda”, skrattade han. ”Tanterna där borta är inte direkt tända på mig.”
Det fick mig att skratta. ”gud, det hoppas jag verkligen inte. Då skulle jag tycka synd om dig.”

Efter en timmes bilfärd var volymen ännu högre och vi rockade på rätt bra där inne tyckte jag.
”Rollin’ down town and meetin’ up a crowd!” sjöng Jens högt med i crashdiets låt. ”The wheel is spinning round..” Han höll snabbt fram den knutna handen, som fick agera mikrofon, mot mig.
”We scream out loud!”
”Äkta rockskrik, I like it!” flinade Jens och fick mig att börja skratta.
”Självklart, du vet väl vem jag är”, flinade jag skämtsamt.
Vi fortsatte högt sjunga med i låten och Jens gjorde några snygga headbangsförsök med sitt för korta hår där bredvid. När låten väl var slut var vi båda två svettiga och lite småhesa. Men kul hade vi.
”Men åh! Vad är det här för låt”, log Jens stort när nästa låt kom efter reklamen.
”Nej byt”, skrattade jag.
”Aldrig i livet!”
Jag gillade ju självklart vår musik, men jag hörde min egen röst så väl i refrängerna och det var aldrig kul.
”Visst var det en av era första låtar?”
”Jaa andra singeln”, flinade jag. ”Snälla byt Jens.”
”Men nej jag tycker om det här. Sjung med istället”, log han retsamt.
”Skitkul.”
Jag blickade snabbt ner när jag kände Jens hand på mitt lår.
”Inte alla som får lyssna på until my last heartbeat och samtidigt sitta bredvid gitarristen. Jag är verkligen en lycklig groupie”, sa han med någon sliskig 'galen fangirl'-röst och såg upp på mig med stora ögon. ”Jag ska tatuera in dagens datum på armen!”
Jag skrattade och svängde ner på en mindre väg. ”Du är ett läskigt fan!”
”Vad menar du Sid? Du är min allra största idol! Det här är min lyckligaste dag ever!” Jens kunde inte hålla sig längre utan började skratta. ”Nej allvarligt, har du några egna idoler? Eller typ favoritband.”
Jag drog lite fundersamt på munnen. ”Min första idol, som jag var lite så där fjortisbesatt av var.. skratta inte nu.. Ricky Martin.”
Jens såg på mig med höjda ögonbryn, var tyst ett tag. ”När kommer ’Jag skojade’?”
Jag flinade generat. ”Jag tyckte han hade lite catchy låtar.. och dansen var kul..”
Jens började skratta högt. ”Förlåt! Och du har inte vetat att du är halvgay förrän nu?”
”Sluta!” skrattade jag. ”Det var en kort period bara! Jag gick faktiskt över till Britney sen.”
Jens strök bort en skrattår. ”Okej, hon gillade jag också faktiskt. Men Ricky Martin?”
”Säg inget ont om Ricky”, sa jag och försökte låta bli att skratta. ”Nej men efter det, typ när jag var 11, 12 kanske så ändrade jag musikstil och upptäckte all underbar rock som finns. Så.. jag kan inte direkt säga bara ett favoritband jag har nu. Men topp tre är nog Guns ’n’ roses, Manson och AFI. Fast jag tycker Lady gaga är jäkligt cool med.”
Jens log och nickade. ”Dom är bra. Häftigt att du gillar gaga, har nog aldrig hört en kille säga det.”
Vi pratade en stund om våra olika favoriter och rätt som det var så var vi framme vid mataffären.

Det kändes mysigt att gå och handla med Jens, det var liksom en sån grej man gjorde när man var tillsammans. Första veckorna efter att det tagit slut mellan mig och Mi hade jag knappt velat gå och handla för det kändes så tomt att göra det ensam. Och med tanke på att vi fortfarande bott hemma då så hade det ju inte ens inträffat så himla många gånger.
”Något kött till ikväll kanske?” föreslog jag.
”Låter bra. Väljer du något så kan jag hämta potatisklyftor, om det blir bra?”
Jag log och nickade.
Nästa stopp gjorde vi vid fikaavdelningen.
”Du är verkligen fikagalen va?” flinade Jens.
”Jaa lite grann”, log jag oskyldigt.
Vi handlade resten som behövdes och satte oss sen i bilen igen för att köra den sista biten.

”Oj vad fint! Och stort”, log Jens då vi var framme vid Hales stuga.
”Jaa eller hur, inte direkt vad man förknippar med ordet sommarstuga”, flinade jag.
Vi bar in våra bagar och matkassar och Hale hade rätt i att det var lite småkallt så jag gick för att höja värmen på en gång.
”Åh vad mysigt med öppen spis, vi måste göra en brasa sen”, sa Jens ifrån vardagsrummet.
”Självklart!” ropade jag tillbaks. ”Nu blir det lite varmare snart.” Så länge behöll jag nog mössan på.
”Vad ska vi ha för sovrum? Hales?” frågade Jens.
”Dom har typ flera sovrum, som gästrum du vet, så vi kan ta det här”, log jag och öppnade dörren till det rummet jag hade fixat in Trey och Max i. herregud vad nervös Trey hade sett ut den gången.
”Lyxigt”, log Jens och kikade över axeln på mig innan vi slängde in våra väskor. Jag tyckte det var mysigt med dom mörka panelväggarna. Och den stora vita dubbelsängen såg också mysig ut.

Max

”Believer! Av.. åh.. nickelback? Nej vänta, vänta! 3 doors down!”
Trey skrattade och nickade. ”Rätt.”
Jag kanske blev lite väl ivrig i dom här musicquiz-tävlingarna ibland, men jag ville nästan helst vinna bara för att det var så kul att se Trey tjura när han förlorat.
”Nu kommer nästa”, sa Trey och vinklade datorn ifrån mig så att jag inte skulle se. För sånna regler var viktiga. Sen var det en annan sak att han själv brukade försöka snegla mot skärmen när det var min tur att spela upp låtar.
”Sum 41!” ropade jag. Den rösten var lätt att känna igen.
”Låten då?”
”Uhm.. jag vet egentligen.. säg inte.”
”Den är på nya skivan.”
”Jag vet. Åh.. you don’t wanna know?”
”Nej.”
”Säg inte!” Jag satte mig på knä i soffan, slöt ögonen och drog ena handen genom håret. ”Jag vet.. åh..”
”Nu säger jag”, sa Trey roat.
Jag suckade. ”Okej då.”
”Crash.”
”JUST JA! fan!”
Trey skrattade igen. ”5 rätt fick du. Min tur.”
Jag tog över datorn och började leta låtar på spotify.

”Du tar bara sånt du vet att jag inte lyssnar på!” sa Trey och gav mig en irriterad blick. Han låg under. Hehe.
”Men du har hört den!” flinade jag. ”3 killar.”
”Jag vet inte ett enda band med 3 killar!”
”Nu kommer refrängen.”
”Aldrig hört”, sa Trey surt. ”Eller jaha. All the small things ju!” sa han och log lite generat. ”Blink 182.”
”’Aldrig hört’”, härmade jag och fick genast en kudde i ansiktet.
”Sluta!” skrattade han. ”Nästa.”
”Okej..”
”Vad fan är det här? Ungerska eller något?”
”Nej svenska”, skrattade jag.
”herregud, det låter som.. åh just ja! Svenska kocken i mupparna! Vad hemskt!”
Jag skrattade jag med. ”Okej nu kommer en riktig låt”, sa jag och bytte till en låt av green day.
”21 guns, good charlotte”, sa han snabbt och log.
”Rätt låt, men det är Green day.”
”Nej!”, sa han och såg på mig.
”Jo”, skrattade jag.
”Men Joel från Good charlotte sjunger ju i den. Han är gästsångare i den där låten.”
”Nej..? Det är han väl inte alls. Det är han, vad heter han, Billie joe armstrong, som det alltid har varit.”
”Men nej!” sa Trey upprört. ”Sök så får du se.”
Jag flinade mot honom men knappade in wikipedia i adressfältet och sökte runt lite innan jag vinklade skärmen mot honom. ”Absolut ingen gästsångare i den låten.”
Han såg surt på mig. ”Nehej. Ta nästa då.”
Tydligen fortsatte jag sen att välja ’assvåra’ låtar för Trey kastade sig på mig.
”Trey!” tjöt jag till när han stack in fingrarna i midjan på mig.
”Du fuskar!” sa han och drog fingrarna genom mitt hår. ”Det är inte okej Maximilian.”
”Nu är du sexig”, log jag retsamt. ”Dra lite hårdare.”
”Max!” morrade han till och började sen en ny kittlingsattack.
Jag såg flämtande upp på honom. ”Inget mer! Snälla.”
”Inget mer fusk?”
”Vadå ska jag bara välja dina favoritlåtar då?”
Trey flinade bara och klev av mig.
”Du är dålig förlorare redan innan du förlorat”, flinade jag och satte mig upp igen.
”Jag är inte dålig förlorare. Jag tycker bara det är roligare att vinna.”
Han var så söt.

Typ hundra ronder senare räknade jag ihop våra poäng.
”Hur många har vi?” frågade Trey.
”Snart klar..”
Jag såg försiktigt upp på honom. ”Eh.. jag hade 50.. och du 49.”
”Nej?”
”Jo..”, sa jag och började flina.
”Jag räknar om.” Han tog blocket och började räkna alla streck. Jag kunde inte låta bli att le när jag såg hur hans läppar rörde sig lite grann medans han räknade. Han la sen ner blocket utan ett ord.
”Det var bara en poäng Trey”, flinade jag.
Han fnös till. ”Du valde taskiga låtar.”
”Suris”, log jag retsamt.
”Jag är inte sur. Jag tycker bara det var fusk. Annars var det kul.”
För att inte vara sur såg han väldigt allvarlig ut. ”Bara pyttelite sur?”
”Kanske inte så konstigt isåfall. Sånna där himla lekar blir aldrig rättvisa. Fånigt att någon ens kommit på den.”
Jag försökte hålla tillbaks flinet. Han tyckte verkligen inte själv att han surade.
”Vill du ha en bonuslåt då?” frågade jag efter ett tag.
Han såg på mig och nickade. ”Jaa..”, sa han lågt.
Jag satte på hans favoritlåt med 30 seconds to mars.
”Closer to the edge. 30 seconds to mars.”
“Rätt!” sa jag och log stort. “Och för att du svarade så snabbt får du en pluspoäng. Du vann!”
Trey såg ner på sina händer men drog sen lite på munnen och såg upp på mig under luggen. ”Yey.”

 Sid

”Vilka superkockar vi är”, flinade jag efter att vi hade ätit kvällsmat.
Verkligen”, flinade Jens tillbaks.
Vi hade inte gjort så himla mycket. Packat upp lite och lagat mat, och så hade jag visat Jens runt i stugan. Och han hade bytt till sina linser igen, fastän han var minst lika sexig i dom där svarta brillorna.
”Är du bra på att hugga ved?” undrade Jens.
”Har aldrig gjort det”, flinade jag. ”Men det går nog bra. Fast vi kan väl ta efterrätt först?”
Jens skrattade till. ”Absolut. Vi tar din kladdkaka. Kan vi vänta 10 minuter bara?”
Jag serverade oss med en varsin kladdkakebit och ställde sen fram flaskan med sprutgrädde. Inte för att skryta, men den blev faktiskt väldigt god. Vilket Jens också tyckte och tog en till bit fastän han varit så mätt. Ibland kom jag på mig själv med att bara sitta och titta på honom. Han var så fin och jag hade lite svårt att smälta att han faktiskt tyckte om mig på det sättet. Det var häftigt. Vi diskade och tog sen på oss ytterkläder för att ta tag i vedhuggningen. För om man var i en stuga var det klart att man ville ha en brasa.
”Om jag håller då..”
”Är du galen?” flinade jag. ”Jag har aldrig använt en yxa och du vill hålla i träbiten? Du kan få ställa upp den.”
Jag missade så grovt att det var pinsamt.
”Måste vi hugga då? Kan vi inte bara slänga in hela vedträna? En massa små träbitar eller en stubbe kan väl inte göra någon skillnad?” skrattade Jens. ”Ska jag försöka?”
Jag räckte honom yxan och Jens lyckades åtminstone träffa träbiten. Det kom små rökmoln ur våra munnar och jag frös om händerna trots vantarna. Nästa gång klyvde han biten i två jämna delar och jag slog glatt ihop händerna. ”Bra Jens!”
Vi samlade ihop veden i en korg och gick sen in. ”Jag överlämnar tändningen till dig med”, flinade jag. ”Eller jag kan vara med och blåsa lite.”
Faktiskt så lyckades vi få igång en eld rätt snabbt och Jens föreslog att vi skulle ta ett glas vin.
”Känns nästan som vi hoppade direkt till villa, ett glas rött och prata gamla minnen”, skrattade jag, hoppades att han inte skulle ta det på fel sätt.
”Men typ”, flinade han. ”Fast det är mysigt.”
Jag log och nickade. Det var väldigt mysigt att sitta där framför brasan på en filt bredvid Jens och dricka vin. Utanför var det helt mörkt nu och det snöade lite grann, det hade i alla fall gjort det när vi varit ute.
Jens lutade sig lite mot mig och jag var inte sen att möta hans läppar. Jag ställde sakta ifrån mig glaset och la handen mot hans nacke, slöt ögonen en kort stund. När vi drog oss ifrån varandra flinade Jens till lite.
”Vad är det?” frågade han.
”Vadå?” sa jag förvånat. ”Det var du som flinade.”
”Tänkte bara om det var någon särskild anledning till att du är lite röd..”
”Igen?” sa jag plågat och satte händerna för ansiktet. Jag var fan hopplös.
”Nej sluta, det är sött”, sa Jens och försökte ta ner mina händer.
”Det blir så när jag kysser dig”, mumlade jag.
Blev inte Jens också nervös? Slog inte hans puls också väldigt snabbt? Blev inte han nervös över att göra fel? Kysste jag tillräckligt bra?
”Sid..”, log han och bet sig lite i läppen innan han mjukt pussade mig igen.

Det där vinglaset blev till ett par öl och några specialblandade drinkar av mig, och den tidigare lite smånervösa stämningen hade blivit lite mer högljudd och lite fnissigare. Vi hade kopplat in Jens ipod i stereon också så det var fullt party. Det gick utmärkt med bara två personer.
När en av våra låtar började spelas bad jag inte ens Jens byta utan började istället skriksjunga med och gjorde några oerhört snygga höftmoves.
”gud vad skönt att inte ha knullande grannar som kan klaga på musiken!”
Jens skrattade högt till. ”Va?!”
”Precis!” flinade jag och tömde det sista i mitt glas innan jag tog tag i Jens hand och började snurra honom.
”Brasan!” utbrast han plötsligt. ”Den håller på och slocknar! Det kommer bli aaaaaskallt!”
”Oh no!” Jag skyndade mig fram till den öppna spisen och sjönk ner på knäna. Jag bet mig koncentrerat i läppen då jag petade in några vedträn.
”Går det bra?” sa Jens alldeles bakom mig.
”Jag kan nog behöva hjälp”, flinade jag och så tog vi tag i samma vedträ för att kasta in det tillsammans. Sen brast vi i skratt för det var ju askul. Alla borde testa någon gång! Jag böjde mig fram för att blåsa på eldlågorna och vände mig sen flinande om mot Jens. ”jävlar vad bra vi är.”
”Bäst är vi!”
Plötsligt var våra läppar tryckta mot varandra och kyssarna var minst sagt häftigare nu än tidigare under kvällen. Jag kände Jens mjuka händer vid nacken och nu när jag var lite så där onykter vågade jag ta för mig lite mer på en gång och smög in händerna under hans lila t-shirt. Jag hörde att det sprakade från brasan innan ljudet ersattes av Jens röst intill mitt öra.
”Du är lika het som elden”, sa han och fnissade till.
”Vad cheesy”, skrattade jag. ”Men det är du med.”
Jag nafsade tag i hans underläpp och kände samtidigt hur han började dra av min tröja. Snart låg den svarta långärmade tröjan bredvid oss på golvet och kort därefter gjorde Jens tröja den sällskap. Våra andetag ökade i takt med kyssarna och mina händer rörde sig ivrigt över Jens överkropp.
”Jag vet!” sa jag och drog mig snabbt ifrån honom, log sen lite busigt.
”Vadå?” flinade Jens.
”Kommer snart.” Jag tog mig upp på fötter och skyndade mig sen ut i köket.
Jens sken upp när han såg vad jag hade med mig. ”Fräckt.”
”Mm”, log jag snett och sjönk ner på knä bredvid honom med gräddflaskan i handen. Jag var så tacksam över att jag kände mig så oblyg för tillfället.
”Lägg dig ner”, sa jag.
Jens la sig lydigt ner på rygg och jag flyttade mig till sidan av honom. Jag spritsade ut en rand vid hans nyckelben och fortsatte sen neråt med att fint ringa in hans bröstvårta. Jens fnissade till.
”Kallt?”
”Lite”, flinade han, men hans blanka ögon visade att han tyckte det var något annat också.
Jag fortsatte att spritsa ut lite grädde på hans mage och ner mot midjan. Jag log lite retsamt mot honom innan jag ställde ifrån mig flaskan och knäppte upp hans svarta jeans. Det fick Jens att vrida lite på sig och jag drog ner gylfen och öppnade upp jeansen så gott det gick utan att dra ner dom. Därefter spritsade jag ut en gräddrand precis ovanför kanten till hans kalsonger.
”Sid..”, mumlade han.
Jag log nöjt och gränslade honom för att sen luta mig ner över honom.
Känslan när våra tungor rörde sig med varandra var obeskrivlig. Jag älskade det. Jag lät tungan svepa över hans halsgrop, slickade sen i mig grädden längs hans nyckelben. När jag närmade mig hans högra bröstvårta vred han på sig och jag kunde inte låta bli att le retsamt.
”Gillar du det?”
”Älskar”, andades han fram.
Jag lekte lite med tungan över honom och kände hur hans bröstvårta styvnade till. Det här var något helt nytt för mig och det var otroligt eggande. Jens grep tag om mitt hår precis då jag nafsade tag i den.
”gud..”
Jag log nöjt när jag hörde hans hesa röst.
Efter att ha gett den vänstra sidan lika mycket uppmärksamhet fortsatte jag mig min väg ner över hans mage, växlade mellan pussar och svepande med tungan.
”Din piercing kittlas”, flinade Jens till.
Jag skrattade till lågt och kände hur Jens vred och vände på sig när jag hade kommit ner till den nedersta grädden. Det såg ut att spänna ganska fint där nere.
”åh gud.. gör något Sid..”, mumlade han.
Jag ryste själv till när jag var så himla nära med tungan. Jag spetsade tungan och gjorde små snirklande mönster med den innan jag gav den där platta sexiga magen en mjuk kyss. Jag slickade rent huden tills all grädde var borta och strök sen lätt handen över det hårda.
”Okej det räcker”, flämtade Jens och knuffade mig åt sidan så att han kunde ta sig upp på knä.
Plötsligt var jag den som låg på rygg och vi kysstes hetsigt ett tag innan Jens krånglade av mina byxor.
”Några önskemål?” frågade han andfått.
Jag skakade på huvudet. Det spelade ingen roll vad han gjorde, bara han gjorde något.
Mina läppar åkte isär när jag kände Jens egna läppar om min kuk. Han hade gjort det en enda gång på mig tidigare och ändå var det som att han visste precis vad jag gillade. Jag behövde inte be om att han skulle ändra tempot på något sätt eller ta i mer eller försiktigare. Allt var bara perfekt.
Jag höjde lite på höfterna och kved till, kände hur läpparna åkte ännu lite mer isär samtidigt som ögonen slöts.
”Nära?” undrade Jens och övergav den ivrigaste delen av mig för en liten stund.
”Mm..”
Till min förtvivlan tog han mig inte i munnen igen utan la sig istället lite över mig. Jag var ju så nära.. Jag började sträcka ner min egen hand men Jens fångade den.
”Tålamod..”, flinade han retsamt.
Jag morrade lågt till och smekte händerna över hans rygg. Vi struntade i glid och skydd den här gången också, det hade ju gått bra sist. Och skulle jag vara ärlig så tror jag inte att någon av oss ens skulle ha kunnat ta sig iväg till sovrummet utan att snubbla på vägen. Åtminstone jag var snurrig av både alkohol och kåthet. Jag slog benen om Jens höfter och drog ner hans ansikte mot mig för att kyssa honom hårt. Jag rynkade sen lite på näsan.
”Euw..”
Jens skrattade till. ”Det smakar dig. Mycket gott om jag får säga det själv.”
Jag skrattade och kysste hans hals istället. När Jens greppade handen om sig själv efter en stund blev jag dock lite nervös ändå.
”Hur.. går det här till nu då..” Vi hade inte legat på det här sättet sist. Jag visste faktiskt inte alls hur man gjorde sånt här smidigast. Jag kände mig pinsamt nybörjare på det här.
”Jag fixar det”, log Jens.
Jag litade på honom och kände honom efter en stund trycka på lite. ”Slappna av bara”.
Jag ville verkligen det här, men det kändes svårt ändå, jag spände mig automatiskt.
Elden fortsatte att spraka alldeles bakom mig och jag försökte koncentrera mig på det ljudet istället för mina egna uppmaningar ’slappa av, slappna av.’ Jens slöt handen om min kuk igen och rörde sakta vid mig, försökte förmodligen hjälpa mig att slappna av. Och efter ett tag funkade det. Allt var så härligt snurrigt på något sätt.
”När fick du ens av dig byxorna?” frågade jag plötsligt förvånat.
”Vet inte”, flinade Jens och ryckte på axlarna, fnissade sen till. ”Busigt va?”
”Mycket”, flinade jag tillbaks. Drinkarna jag blandat till oss hade bevisligen inte tappat effekten än.
Jens pussade mig intill örat och andades ut i ett lågt stön. Han tryckte till lite igen men ersatte sen sitt hårda kön med fingret istället. Vilket gick mycket lättare.

När han till sist lyckades tränga in i mig kved jag till. Jag tyckte verkligen inte om dom där första minuterna. Men jag visste ju att det skulle kännas desto bättre efter ett tag.
”Går det bra?” frågade han lågt.
”Jodå..”, fick jag fram. ”Lite ont..”, medgav jag.
Jens såg lite oroligt på mig och stannade till.
”Nej! Nej sluta inte.. jag vill”, sa jag och strök fingrarna över hans nacke, försökte sen möta honom lite med höfterna.
En stund senare hade jag kommit över den där gränsen, då det gick till skönt istället. Jag råkade välta ner gräddflaskan så att det högt klingade till av aluminiumet mot golvet och Jens råkade ramla ner över mig en gång så att han trängde in både snabbt och långt. Ett tag skrattade vi båda två medans vi var mitt uppe i allt.
Jag strök undan Jens lugg ur ögonen på honom och bet mig sen hårt i läppen när det kändes som att jag snart var där. Leendet jag fick av Jens var någon blandning av lycka och utmattning och det dröjde inte länge förrän vi förenades i något slags fantastiskt rus som fick hela kroppen att kännas elektrisk, varm och skön.

Nästa gång jag öppnade ögonen var elden i brasan helt slocknad och jag kunde höra Jens tunga andetag bredvid mig. Jag sträckte mig sömnigt mot mina jeans och fick fram mobilen. 01.35 oj, vi hade sovit ett bra tag. På en filt på ett hårt golv. Jag reste mig sakta upp och drog på mig kalsongerna. Gäspande tog jag mig in i vårat sovrum och började bädda sängen med lakanen jag tagit med. Jag var så trött att jag ögonlocken stängde sig gång på gång, men ett leende lekte på mina läppar när jag tänkte på den svettiga kvällen. herregud. det var nästan så att jag började rodna.
När jag var klar med bäddandet gick jag ut till vardagsrummet igen och släckte på vägen i dom andra rummen.
”Jens”, viskade jag. Jag sjönk ner på huk bredvid honom. ”Jens.”
”Mmhm”, suckade han och vände lite på sig.
”Kom, vi går och lägger oss.”
”Va?” sa han förvirrat.
Det var så mörkt nu när elden slocknat men jag kunde ändå se hans nakna kropp och det fick mig nästan att bli generad, trots det vi gjort.
”Jag har bäddat i sängen. Kom.”
Jag fick upp honom på fötter och han letade runt ett tag innan han hittade på sina underkläder.
Väl inne i sovrummet föll vi båda ner i sängen med en duns.
”Godnatt”, mumlade han.
”Godnatt”, log jag och gäspade igen innan jag drog upp täcket över mig.

 Trey

När jag vaknade på förmiddagen var det tomt bredvid mig i sängen. Vart var Max nu då? Han brukade sova längre än mig. Jag orkade dock inte kliva ur sängen än för att kolla heller.
Jag behövde inte vänta länge förrän nyss nämnda pojkvän dök upp, alldeles rufsig i håret. Hur sött som helst.
”Åh du är vaken. Vad bra”, log han.
Jag såg på brickan han höll i händerna. ”Vad är det där?”
”Frukost”, log Max och ställde ner brickan över min mage ovanpå täcket för att sen lägga sig bredvid igen.
Det var både juice och kaffe, frukt och flingor, och så tallrikar med rostmackor. Men åh..
”Vad gullig du är”, sa jag tyst och kände hur ögonen blev lite vattniga. Jag kunde inte ens skylla på att jag hade pms, jag var helt enkelt bara väldigt känslig. Men det var ju inget nytt.
På en av mackorna hade han gjort ett hjärta utav.. någonting. ”Är det sylt?”
”Nej alltså den var slut så jag tog chokladsås. Det tycker du ju också om, eller hur?”
Jag började skratta och pussade honom snabbt. ”Först tyckte jag att det bara var väldigt romantiskt, men nu blev det ganska knäppt också. Det är säkert jättegott”, flinade jag. ”Men varför har du gjort allt det här? Jag fyller ju inte år eller något.”
”Jag ville göra det ändå”, log han och tog upp ena kaffekoppen.
”Tack Max. Det här är jättemysigt ju”, sa jag och lyfte upp en sked för att ta en tugga flingor.
”Tycker jag med”, log han.
”Vad ska vi göra idag då? Ledig dag och allt”, flinade jag.
”Det var rätt många minusgrader idag så ingenting ute i alla fall tror jag. Eller vad säger du fryslort?”
”Sluta”, skrattade jag.
Han såg lite allvarligare på mig. ”När du gått upp mer i vikt kommer du inte att frysa lika lätt.”
”Men jag har alltid gjort det.”
”För att du alltid varit smal. Du har för lite underhudsfett.”
Jag ryckte på axlarna. Det lät väl logiskt.
”Jag vet”, log Max. ”Vi skulle kunna åka iväg till äventyrsbadet?”
Jag slog ner blicken.
”Vill du det?”
Jag såg tyst upp. ”Det skulle vara jättekul men.. jag vet inte.. det skulle mest kännas jobbigt tror jag.
”Åh..” Max verkade förstå vad jag menade.
Jag ville inte att folk skulle titta på mig och tycka att jag var äckligt smal. Jag hade börjat kunna visa mig utan kläder för Max igen men jag kände mig inte redo för att visa mig i badshorts bland okänt folk.
”Förlåt”, sa jag tyst.
”Nej men det gör inget, jag var dum som inte tänkte på det. Vi kan göra det när det känns bättre”, log han och strök luggen ur mina ögon. ”Någonting annat måste det finnas..”, sa han fundersamt.
”Jaa..” Jag funderade jag med medans jag tog upp mackan och tog en tugga.
”Var det gott?” frågade Max snabbt.
Jag skrattade och nickade. ”Lite konstigt, men jaa det var gott ändå. Smaka.” Jag sträckte fram mackan mot Max som tog en tugga och sen rynkade på näsan.
”Tycker du? Du behöver inte äta upp den, du kan ta min”, sa han.
Jag skrattade och skakade på huvudet. ”Nej jag tyckte om det, på riktigt.”
Max såg roat på mig. ”Sötis. Okej men jag går in på turistbyråns hemsida så kollar vi alla evenemang för idag”, sa han och sträckte sig ner för att ta upp datorn ifrån golvet.
”Smart”, log jag och tog en äppelbit.

”Det är en designerutställning i stora gallerian”, sa Max och vred datorn lite mer åt mitt håll. ”Det borde väl vara något för dig?”
Jag log glatt och nickade. ”Jaa det lät faktiskt kul. Vilken tid är det?”
Han scrollade ner lite och tydligen hade den börjat redan klockan tio och skulle pågå till fem.
”Vi gör oss klara och sticker på en gång då?” sa Max.
”Japp”, sa jag och snodde åt mig äppelskålen från brickan innan Max bar ut den. Jag hade faktiskt ätit upp både mackan och alla flingor. Jag blev nästan lite stolt över mig själv. ”Tack igen för frukosten!”
”Jag är bara glad att du åt upp. Du vet om att jag tycker du är jätteduktig va? Du kämpar på hur bra som helst, fastän det där resultatet från vågen kanske inte direkt piggade upp dig”, sa han från dörröppningen.
”Jag gör det för din skull”, log jag svagt. Jag ville inte göra honom mer ledsen.
”Du ska göra det för din egen Trey.”
Jag bet mig lite i läppen och sjönk ner en bit till i sängen. Så långt hade jag kanske inte kommit än. Nog för att jag inte ville vara smal som ett skelett, men det var fortfarande Max som var den största anledningen till att jag ville bli helt frisk.

När jag klätt på mig, fixat håret och borstat tänderna gick jag in på mitt rum igen för att hämta mobilen. Det var ett tag sen jag varit på stan faktiskt så jag kanske skulle passa på att köpa någon ny tröja eller så också.
”Är du klar älskling?”
Jag stannade till med foten på tröskeln när jag hörde vad Max sa och ett svagt lyckligt leende letade sig fram på mina läppar. Inte ens Dan hade kallat mig det. Han hade sagt baby och sånt där, men jag gillade älskling mycket bättre.
”Trey?” Max mötte mig i dörröppningen när jag inte svarat. ”Är du klar att gå?”
”Jaa”, sa jag lyckligt.
Han såg lite undrande på mig men flinade sen till. ”Kom då knasboll.”
Vi lämnade lägenheten och gick ut i den bitande kylan. Tack och lov att utställningen var inomhus. Borde man inte kalla det inställning då? Fast iochförsig var det något helt annat. Skumt.

”Shiet, det här var coolt”, sa Max och gick fram till ett bord där en tjej visade upp sina egendesignade jeans.
”Jaa det var lite eget”, sa jag. ”Jag gillade nästan loggan mest”, flinade jag.
Vi hade kollat på en hel del och Max tyckte också det var kul fastän han inte hade lika stort intresse i det som jag. Vi gick vidare och kollade på några väskor och det var först efter en stund som jag reagerade på vem det var som stod bakom bordet.
”Men hej!” sa jag förvånat.
Det var först då han också verkade reagera. ”Hej! Trey..?”
Jag flinade och nickade. ”Elia. Vad kul! Håller du på med sånt här?” sa jag och nickade mot väskorna. Det var den sortens väskor jag brukade använda. Sånna där med lång axelrem, emoväska om man så ville kalla det.
Jag hade inte sett till fluffkillen på jättelänge, senaste gången var nog på gymmet. Den gången Max blivit svartsjuk. Och jag hade inte berättat för Elia att han var min pojkvän heller. Av någon anledning fick jag ju för mig där på gymmet att han skulle tycka det var obekvämt om jag berättade att jag var gay. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga nu när jag borde presentera dom.
”Inte egentligen”, flinade han. ”Men jag såg annonsen att dom ville ha frivilliga designers, och jag gjorde en egen väska för flera år sen, men jag tyckte det lät som en kul idèe att göra några fler och visa upp. Bara på skoj liksom.”
Jag nickade och log glatt. ”Dom är jättefina.”
”Tack”, sa han och såg lite mot Max.
”Eh Max, det här är Elia, ni sågs snabbt utanför gymmet förut.. Elia, det här är Max.” Det fick räcka så, jag hoppades att Max inte tog illa upp. Jag ville verkligen vara bekväm med att säga att jag var gay till folk, och oftast var jag det. Men ibland så var det svårare, jag var rädd att få en ogillande blick eller så. Och Elia hade hittills varit så trevlig, jag ville inte få den bilden förstörd.
”Hej”, log Max och tog samtidigt tag i min hand. ”Säljer du dom också?”
Jag drog försiktigt åt mig handen och kastade en snabb ursäktande blick på honom. Han såg mest förvånad ut.
Elia nickade. ”Jaa. Jag har inget lager eller så”, flinade han. ”Det är dom här jag har bara.”
”Då får man ju en unik i alla fall”, flinade Max. ”Vill du ha en Trey?”
Jag såg förvånat på honom. ”Jo.. eller alltså, jag kan köpa själv.”
”Nej men du får en”, log Max. ”Välj en.”
Han skämde verkligen bort mig, vilket absolut inte behövdes. Kanske var det på grund av skuldkänslor för det som hänt, eller så tyckte han på något sätt att jag var värd det.
”Åh, alla är så fina.”
Elia flinade lite. ”Så märkvärdiga är dom inte.”
Jag velade runt ett bra tag innan jag bestämde mig för en svart med fyra benknotor som bildade ett hjärta. Ascool. ”Vi kanske ses något mer”, log Elia innan vi gick vidare.
”Tack”, sa jag och smög in min hand i Max. ”Du hade inte behövt.”
”Jag ville”, log han. ”Jag vet att jag egentligen inte har någon rätt att fråga men.. förut sa du att jag var töntig som blev.. lite svartsjuk på honom?”
”Jaa”, sa jag och såg frågande på honom.
”Varför fick jag plötsligt inte hålla dig i handen när han såg på då? Skäms du typ över mig eller..?”
Jag såg häpet på honom. Trodde han det? ”Nej! Det är klart jag inte gör”, sa jag. ”Jag bara..”
”Vadå?”
Jag ryckte på axlarna och släppte hans hand igen. ”Jag tycker han är schysst. Vi har inte setts sen på gymmet och liksom.. du vet väl själv hur vissa kan vara.. när dom får veta att man typ gillar killar och sånt.. jag vill inte att han ska se så på mig”, sa jag tyst.
”Men du..” Max stannade till och väntade tills jag såg upp på honom. ”Varför skulle just han göra det? Om du tycker att han är schysst så är jag säker på att han är det. Du har mycket bättre omdöme om sånt än vad jag har. Jag har ju alltid dragits till problemkillar”, flinade han. ”Tills jag blev kär i dig då.”
Jag log lite svagt. ”Jag vet inte.. det var i alla fall inte riktat mot dig.” Och vadå inte en problemkille? Jag hade seriösa problem. Jag skar mig, eller inte längre men jag var aldrig säker på att jag skulle kunna låta bli om något speciellt hände, jag hade nästan svält mig själv.. hela jag kändes som ett problem ibland tyckte jag.
Han nickade. ”Okej bra. Men jag vill ändå inte att du ska oroa dig över sånt där, var dig själv bara. Om han är världens homofob är han ändå inte så schysst som du trodde eller hur?”
”Nej men.. förlåt, nu förstör jag den här dagen också”, sa jag och kände mig plötsligt alldeles ledsen. Det var ju meningen att vi skulle göra någonting roligt tillsammans.
”Sluta”, sa han bestämt. ”Det var ju jag som tog upp det så då är det isåfall jag som förstört något. Ta inte på dig skulden för allt, jag har ju sagt att du behöver träna på att höja ditt självförtroende.”
”Förlåt”, sa jag tyst.
Han suckade lågt. ”Det där var ju verkligen att höja självförtroendet?”
”Men.. okej det var ditt fel, nöjd?”
Han började flina och nickade. ”Faktiskt. Bra. Svär lite också.”
”Skitkul”, flinade jag.
”Hah ett leende också!”
Jag boxade lätt till honom på armen och tog sen tag i hans hand och flätade ihop våra fingrar. ”Jag är väldigt kär i dig, du vet det va?” Jag förundrades lite över hur bra våra fingrar passade ihop, lite som att dom var gjutna för att kunna flätas ihop.
”Jaa, och jag är världens lyckligaste för det”, log han. ”Och jag tycker inte att den här dagen är förstörd faktiskt.”
”Inte jag heller”, log jag.
”Men på tal om allt det här”, sa han och gjorde en gest mot alla bord. ”Det var länge sen du gjorde något. Ska vi inte köpa lite tyg så att du kan göra något eget? Du är tusen gånger bättre än typ alla dom här”, flinade han.
”Jag vet inte.. jag gör ju oftast om kläder bara. Jag har typ gjort ett eller två plagg från scratch bara.”
Max log mot mig. ”Det är väl ingen match för dig. Du skulle fixa det.”
Det kanske skulle vara kul. Jag hade varit rätt dålig med allt kreativt sen allt med Martin hände. Det var som att det försvann i det där svarta hålet som växte fram inuti mig. Men nu när jag var ganska läkt skulle det kanske gå att plocka fram igen, och att jag faktiskt kunde tycka det var roligt.
”Okej”, sa jag till sist och log. ”Jag skulle vilja kolla efter lite kläder också.”
”Åh jag med. Vi tar lite shopping”, flinade Max. ”Är vi klara här?”
”Jaa, det är vi väl?” log jag.
Vi behövde inte gå särskilt långt i gallerian förrän vi kom fram till tygaffären.

Jag tryckte ner tygpåsen i min nya väska och böjde mig sen ner över ett bord med en massa t-shirtar för 9,99 dollar styck. Jag märkte inte att Max smugit upp bakom mig förrän jag kände hans händer i mina bakfickor.
”Hittar du något?”
Jag vred på huvudet och fnissade till. ”Max..”, sa jag och såg mig omkring.
”Vadå?” flinade han och stal en puss ifrån mig.
Jag fnissade till lite igen men mötte hans läppar och rätade sen på mig för att snurra runt till mitt emot honom. Han kysste mig på riktigt och för en liten stund försvann nervositeten över att vi faktiskt var i en affär bland massa folk.
”Jag går och provar nu”, flinade jag när vi hade dragit oss ifrån varandra.
”Okej jag kollar lite mer”, log han.

Väl hemma igen hade vi båda några påsar var med oss. Det hade varit riktigt kul med en shopping och utställningsdag.
”Jag vill se dig i tröjan nu”, sa jag och tog upp Max påse.
Jag hade inte sett den i affären.
”Okej då”, flinade han och drog av sig sin huvtröja och t-shirt. Jag kom på mig själv att se alldeles trånande på hans mage och slog snabbt undan blicken.
”Så här.”
Jag såg upp på Max i den vita t-shirten med tryck av en dödskalle och rosor i gråsvart färg.
”Skitsnygg”, log jag stort. ”Den passade du i.”
”Tack”, log han glatt. ”Dina huvtröjor var också mysiga men jag skulle svettas ihjäl i dom”, flinade han.  ”Jag höll ju på att få värmeslag idag.”
”Du är knäpp. T-shirtar är till för sommaren.” Jag frös ju till och med inomhus när det var vinter.
Max såg roat på mig och tog sen upp sina kläder. 

”Vad läser du?” frågade jag.
Max såg upp från sängen. ”Teori”, suckade han.
”Går det bra?”
”Jaa.. eller, jag glömmer ju det jag läst så fort jag bläddrat till nästa sida”, flinade han.
”Läs långsammare”, flinade jag. ”Jag kanske också borde ta tag i körkortet.”
”Jaa gör det”, log han. Han läste en stund till medans jag stod kvar i dörröppningen.
”Du får komma in om du vill vet du”, flinade han, fortfarande med blicken ner i boken. Jag kände mig lite dum om han nu hade sett mig stå där så jag gick in och satt mig på sängkanten. Jag ville inte störa honom så jag satt bara tyst och växlade blicken mellan honom och boken. Han såg så koncentrerad ut, jag var säker på att han skulle fixa det där körkortet snabbt. Jag började försiktigt pilla lite på hans hår i nacken, snurrade några hårtester runt fingret för att sen kamma ut dom igen med fingrarna. När jag drog upp håret lite med fingertopparna och sen lät håret silas mellan mina fingrar kunde jag inte låta bli att le när jag såg hur hårstråna i nacken på honom hade rest sig. En tyst suck kom ifrån honom och han vred på ansiktet för att ge mig en puss.
”Plugga på nu”, flinade jag.
”Mm..”, sa han. ”Vet du hur skönt det där är..?”
Jag flinade mot honom. ”Jätteskönt? Men det är meningen att du ska kunna koncentrera dig bättre. Eller har det bara varit något du sagt?”
Han log oskyldigt. ”Nej jag brukar faktiskt kunna det.”
Han läste ett tag till men slog sen ihop boken. ”Nej jag tar en paus nu. Jag tänkte gå och träna på gymmet.”
”Okej”, log jag.
Han frågade inte om jag ville följa med som han jämt gjorde förut fastän han visste hur dålig jag var. Men jag förstod varför han inte frågade nu. Han var förmodligen rädd att jag skulle bli träningsbesatt igen. Jag mindes den sista gången jag varit på gymmet, då hade jag nästan spytt av utmattning där på rullbandet, och hade jag gjort det hade jag säkert bara känt mig nöjd.
Att träna utan att ha ätit någonting alls hade inte varit det lättaste. Jag förstod inte hur jag hade kunnat göra allt det där. Det var läskigt att tänka på att jag faktiskt hade tyckt att jag gjorde någonting bra, att jag känt mig stolt när jag kunnat låta bli att äta på en hel dag och sen tränat så mycket jag orkade på kvällen. Max gav mig en puss och reste sig upp från sängen, tog sen fram bagen som låg där under.
”Ses om ett tag då”, log han.
”Japp, ha det så kul”, sa jag och gick in på mitt rum. Jag skulle försöka skissa upp något plagg i alla fall.

Max

Det var rätt mycket folk på gymmet, det spelade inte så stor roll vilken tid man var där. Hela dagen hade varit riktigt bra, vi hade haft precis så där kul som vi brukade innan vi börjat bråka om att jag kysst Trey och sen att han var kär i mig och så vidare.. Och det hade varit så där mysigt som det varit innan jag var en idiot och kysste Martin. Jag tyckte om hela den här pojkvän-pojkvän-grejen.
Jag drog av mig kläderna och bytte om till dom slappa svarta fotbollsshortsen och en vit t-shirt. När jag hade fyllt på vattenflaskan gick jag in på gymmet och tog sikte på en av maskinerna som tränade armar och bröstkorg.
Ni vet den där känslan man kan få av att någon tittar på en? Den fick jag och när jag vred lite på huvudet fick jag syn på en medellång tjej med blond hästsvans. Jag släppte sakta med armarna och höjde ena ögonbrynet. Ville hon något eller? Shiet, tänk så var det en av alla tjejer jag varit med under gymnasietiden? För skulle jag vara ärlig så mindes jag inte ens hälften av dom. Hon verkade inse att jag fått syn på henne och kom fram.
”Hej. Jag menade inte att stirra eller något”, sa hon och skrattade lite. ”Jag har bara inte fattat mig på den där maskinen än men du verkar klara den rätt bra.”
Jag flinade till lite. ”Jag har kört ganska många gånger. Vad är det du inte kan?”
”Alltså jag fattar hur man ska göra, men det blir sån otakt för mig. Så det känns inte som att det ger något. Så något fel gör jag ju.”
Jag släppte maskinen helt med armarna och såg på henne. Hon såg ut att vara i 18årsåldern. ”Jag kanske kan hjälpa. Om du visar hur du gör?”
”Nej men kör klart du! Jag menade inte att störa. Jag blev bara att titta”, sa hon och verkade bli lite generad.
Jag flinade lite igen. ”Okej men låt mig göra dom 80 jag brukar så kan jag hjälpa dig sen?”
”Verkligen? Vad snällt!” log hon. ”Jag.. gör lite annat så länge.. så kommer jag tillbaks”, sa hon en aning svamligt och försvann iväg mot löparbanden. Jag såg lite roat efter henne och koncentrerade mig sen på min egen träning igen.

Jag drack några klunkar vatten och drog luggen ur ögonen. Vart var hon nu då? För jag hade inget emot att hjälpa henne. Det var verkligen inte lätt med alla maskiner i början, kanske ännu svårare för en tjej. Precis när jag hade tänkt gå och kolla efter henne kom hon tillbaks.
”Klar?” log hon.
”Yes. Då byter vi plats då”, flinade jag och reste mig upp.
Hon var också klädd i svart och vitt precis som jag, men i ett par tighta halvlånga byxor och ett lika tight vitt linne.
”Okej”, sa hon lite smånervöst och satt sig. Hon ändrade på vikterna och tog sen tag med händerna i handtagen. Jag såg verkligen hur hon kämpade för att pressa armarna mot varandra och sen släppte hon snabbt så att handtaget åkte isär med en smäll, och så samma sak igen, men precis som hon sagt; i otakt.
”Ser du?” frågade hon.
”Japp och jag ser precis vad problemet är”, log jag och tog några steg närmare. ”Du har alldeles för tung vikt. Det är därför det blir så ryckigt”, sa jag och flyttade på skruvarna.
”Men det kan ju knappast ge något om man har så där lätt?” sa hon och såg osäkert på mig.
”Jo det kommer det göra, mycket mer än när du har tyngre vikt och släpper så där”, sa jag. ”Grejen är att du ska släppa sakta, så att musklerna får jobba. Testa igen nu.”
Självklart gick det mycket bättre nu och jag fick ett leende av henne. ”Det kändes bättre faktiskt. Tack.”
”Ingen orsak”, log jag och tog upp min vattenflaska ifrån golvet.
”Vilken vikt körde du på?” frågade hon.
”85 ungefär.”
”Oj, stark kille”, log hon snett och fick mig att skratta till lite generat. ”Amanda föressten”, log hon och sträckte fram handen.
Jag tog den och log tillbaks lite. ”Max.”
”Som Maximilian då eller?”
”Japp.”
”Det är verkligen jättefint.”
”Tack”, flinade jag. ”Bäst du kör på nu”, sa jag lite skämtsamt och gick sen iväg mot löparbanden.

Nästa gång vi stötte ihop var vid hantlarna.
”Gick det bättre?” frågade jag.
”Super”, log hon snett. ”Tack igen.”
Jag flinade lite för mig själv när jag såg att hon valde ett par rosa hantlar. Så typiskt tjejer.
”Oh my god.”
Jag såg förvånat på henne. ”Vad?”
”Din piercing.”
Jag förde automatiskt handen mot näsan men hon skakade på huvudet. ”Den andra”, sa hon och log lite generat.
Åh.. jag såg ner på mig själv. Min t-shirt hade säkerligen åkt upp lite när jag höjt armarna, och mina shorts satt rätt lågt.
”Skitsnygg”, sa hon. ”Hur ont gjorde det där?”
”Eh.. tack”, flinade jag. ”Jo det.. kändes rätt fint.” Jag tänkte inte berätta att jag varit nära till tårar för att det gjort så jävla svinont.
”Jag kör lite fegare”, flinade hon och drog upp linnet en bit och blottade en platt mage med en navelpiercing. Ett silvrigt smycke med en röd fjäril som hängde ner.
”Fin”, log jag. Jag hade aldrig tyckt det var särskilt snyggt med navelpiercing. Men vad skulle man säga liksom? ’fan vad jag skulle ångra mig om jag gjort den där’?
”Så.. bor du också i stan Max?” frågade hon.
”Lite utanför”, sa jag och sänkte armarna igen.
”Okej. Borde nog komma ihåg om jag sett dig tidigare någonstans”, sa hon och log lite mot mig igen.
Efter att hon böjt sig ner för att knyta skorna tyckte jag det kändes som att hon flyttade sig lite närmare mig, men det kunde säkert vara omedvetet.
”Det här är i alla fall inte svårt”, flinade hon. ”Men det är fördelen med att vara tjej på gym, ingen tycker direkt att man är dum för att man frågar om hjälp”, sa hon och la ifrån sig hantlarna för att sen släppa ut sitt hår.
Jag flinade och skakade på huvudet, egentligen mer åt att hon skakade på håret som i någon slags schampooreklam innan hon satte upp det i en hästsvans igen. ”Nej det är nog mer så att killar håller utkik efter förvirrade tjejer för att få hjälpa.”
”Perfekt”, skrattade hon.
”Nej jag tror jag ska ge mig för idag”, sa hon efter en stund. ”Vi kanske ses någon mer gång?”
”Kanske det”, log jag. ”Hejdå!” Det hade faktiskt varit kul med lite träningssällskap.
Jag gav mig också en stund efter och gick ut för att duscha. Dumt nog hade jag glömt att ta med mig någon frukt men det fanns att köpa i receptionen så med ett grönt äpple i ena handen tryckte jag upp dörren med den andra.
”Maximilian.”
Jag vände mig om. Amanda.
”Har du bråttom eller vill du följa med på en smoothie? Dom har jättefräscha sånna rakt över gatan här”, sa hon och nickade mot någon typ av fruktbar på andra sidan. Såg jag mer straight än gay ut? Jo det gjorde jag kanske. För sånt här hände alltför ofta. Visst kunde det vara smickrande och lite kul ibland, men inte jämt. Inte nu. Inte idag. Fast på krogen hände det  i och för sig lika ofta att killar började flörta med mig. Jag såg väl helt enkelt väldigt bi ut då, vilket jag ju var, så det kanske var.. logiskt. gud, jag tänkte för mycket nu.
”Det hade varit kul men jag måste faktiskt hem.”
”Åh. Okej”, log hon men såg lite besviken ut.
Jag tyckte inte om att göra folk besvikna, sådana som var trevliga liksom. Men jag ville inte säga ’någon annan gång’ och ge falska förhoppningar heller. ”Jag ska hem till min pojkvän”, sa jag därför och log lite.
Förvåningen i hennes ögon lyste verkligen och jag kunde inte låta bli att skratta till.
”Förlåt”, sa hon och skrattade hon med. ”Jag trodde.. alltså du ser inte.. du vet..”
”Gayig ut?” frågade jag roat med ett höjt ögonbryn.
”Precis”, sa hon snabbt och slog ner blicken, log lite generat igen. ”Fast det är ganska förståeligt att du är upptagen, du är ju skitsn..” Hon bet sig i läppen och skrattade sen till. ”Jag tror jag har skämt ut mig tillräckligt nu. Men du vet väl om att du är snygg så jag kunde lika gärna säga det.”
Jag skrattade igen och skakade på huvudet. ”Äh.” Jag klagade inte på mitt utseende utan var nöjd med det, men jag brukade ju inte direkt gå runt och tänka hur snygg jag var. Skönt att hon tog det bra åtminstone. Hon var faktiskt söt, och rätt underhållande.
”Min radar brukar vara ganska bra annars”, sa hon och flinade medans hon drog upp sin bag på axeln.
”Helt fel är den inte då, jag är bi så. Fast väldigt upptagen.”
”Åh men vad skönt att höra”, skämtade hon. ”Du vill inte ta en smoothie nu då? När det är helt ofarligt menar jag”, sa hon med ett snett leende.
Jag flinade och skakade på huvudet. ”Det var faktiskt ingen ursäkt, jag ska hem till min pojkvän. Men det var kul att ses.”
”Detsamma!” log hon. ”Hejdå.”

Jag släppte ner bagen på golvet och förvånades över att Trey inte ropade ’hej’. Det brukade han alltid vara snabb med. Jag tog av mig skorna och jackan och när jag gick iväg till mitt rum fick jag förklaringen till Treys tystnad. Han låg på mage i sängen och såg djupt försjunken ut i min teoribok. Han verkade inte ens ha hört mig.
Jag flinade lite och smög fram till sängen innan jag satte ner händerna mot den och kröp upp bakom honom.
”Hej.”
Han ryckte till och vände sig blixtsnabbt om. ”Jag hörde dig inte!”
”Jag vet”, flinade jag. ”Gör du min läxa?”
”Mm”, flinade han. ”Gick det bra?”
”Jaa det gjorde det”, log jag och nickade.
Jag böjde mig ner och pussade honom mjukt på munnen för att sen sjunka ner ovanpå honom och låta läpparna snudda vid hans nacke. Han fnissade till lite och la ner boken på golvet. ”Jag ryser av det där.”
”På ett bra sätt?” frågade jag och gjorde det igen.
”Väldigt bra.”
Jag krånglade in armarna om hans midja och la sen händerna mot hans mage utanpå huvtröjan. Det tog inte lång tid förrän Trey rullade åt sidan så att jag ramlade av och jag trodde att han skulle säga åt mig att sluta, men istället la han sig bara på rygg och höll ut armarna mot mig. ”Kom då”, flinade han.
Jag la mig nöjt över honom och sen möttes våra läppar i en kyss. Och en till. Och en till.
Jag fick av Treys tröjor och sen min egen. Jag hade saknat det här. Mina händer smekte över hans mage och armar och jag pressade mina höfter mot hans. Trey nafsade tag i min läpp och tog sen tag i min hand för att föra ner den mellan oss, vilket jag villigt lät den göra. Jag knäppte försiktigt upp hans jeans och vi kysstes häftigt igen. När jag kände Treys smala händer över min mage ryste jag kraftigt till och lutade pannan mot hans axel. Jag ville så gärna ha honom.
Min hand hade tagit sig in i både Treys byxor och underkläder och han kved tyst till när jag rörde vid honom med några fingrar.
”Max”, viskade han. Men det var inget ’Max, sluta’-tonfall.
Jag slöt handen om honom och kände hur mina egna andetag ökade i samma takt som handen. Jag njöt minst lika mycket av det här som när Trey rörde vid mig. Jag älskade att göra det skönt för honom. Och att döma av hans små ljud så tyckte han det var det.

En stund senare låg alla våra kläder på golvet och samtidigt som jag smekte handen längs Treys hårda kön gjorde han detsamma på mig. Jag andades stötvis och tryckte mig närmare hans hand.
”Gör jag bra?” viskade Trey. ”Jag menar. Vill du att jag ska göra annorlunda?”
”Nej”, mumlade jag. ”Det är asbra.”
Han log snabbt mot mig och jag kysste dom där underbara läpparna. Jag var inte bara tänd på honom, jag älskade honom så himla mycket. Det fanns ingen bättre i hela världen. Jag var verkligen helt och hållet lycklig.
”Jag.. kom-her snart”, andades jag fram.
Trey släppte mitt stånd och kysste mig hårt igen. Jag släppte honom med och sträckte mig sen mot sängbordet.
På någon minut hade jag trätt på kondomen och haft ut en klick glid i handen.
Trey stönade till när jag sakta förde in mitt finger i honom. Det kändes som en evighet sen vi gjorde det här, och det var fortfarande nytt att göra det med honom, så jag tog det extra försiktigt.
”Går det bra?” viskade jag.
”Mm.. ett till..”
Jag gjorde som han sa och hans låga flämtningar gjorde mig nästan tokig. Visste han hur sexig han lät? Efter ytterligare en stund började jag ersätta fingrarna med mig själv istället.
Jag hade lagomt trängt in när Trey vred lite på sig.
”Max..”
Det här var inget ’Åh vad skönt Max’-tonfall.
”Vad är det? Vill du inte?”
”Jo..”
Jag smekte honom över magen, antog att han var lite nervös bara och tryckte in lite igen.
”Max vänta..”
Jag drog mig ut.
”Jag måste.. berätta något.”


frågelåda

är det nån som använder blogresponse (den där lilla frågerutan jag har här bredvid) och vet hur det funkar? Oo
jag fick nämligen ett mail om att jag hade fått en ny fråga men när jag loggar in så finns det ingen fråga. jätteskumt, och tråkigt nu när jag väl fått en fråga XD nån som vet ifall det brukar krångla eller?
och om det är nån som vet men sig att den frågat nått så får du gärna fråga här istället ;)
glöm inte att kommentera efter att ni läst senaste kapitlet (: verkar vara superfå som läst :o

RSS 2.0